Påven öppnar lekmannatjänsterna akolyt och lektor för kvinnor

Sedan fornkyrkan har det funnits fyra lägre vigningar: ostarier (dörrvakt), exorcist, lektor och akolyt. Först 1917 blev dessa vigningar reserverade för prästkandidater. 1972 beslöt påven Paulus VI att göra om dessa ämbeten till tjänster men bara behålla akolyt och lektor och samtidigt åter öppna dem för män som inte är prästkandidater. Man vigs inte längre utan insätts i dessa tjänster av biskopen vid en mässa. Blivande präster och ständiga diakoner skall tjänstgöra som lektor och akolyt under minst sex månader.

Den 11 januari 2021 meddelade Heliga stolens presstjänst att påven beslutat att öppna dessa fasta tjänsterna akolyt och lektor även för kvinnor.

En fast insatt lektor kan bära in evangelieboken under mässans intåg och placera den på altaret om inga diakon deltar. Han/hon läser från ambonen de läsningar som föregår evangeliet.

En fast insatt akolyt kan under mässans intåg och uttåg bära korset. Om ingen diakon är närvarande, bereder han/hon altaret under offertoriet och beröker prästen och församlingen. Vid behov delar han/hon ut kommunionen om det inte finns tillräckligt med klerker. Om ingen diakon är närvarande rengör han/hon altarkärlen efter kommunionen.

Sedan 1969 har lekmän av båda könen givits möjlighet att läsa mässans bibeltexter (förutom evangeliet) som tillfällig lektor och vid behov dela ut den heliga kommunionen som extraordinarie kommunionsutdelare. 1994 blev det även tillåtet för kvinnor att vara ministranter. Dessa uppdrag är tidsbegränsande medan en fast insatt lektor och akolyt förblir det hela livet.

Påvens apostoliska brev Spiritus Domini som ger kvinnor tillträde till lekmannatjänsterna lektor och akolyt kan läses här.

Påvens brev till troskongregationens prefekt om kvinnors tillträde till lekmannatjänsterna lektor och akolyt kan läses här.