Måndag den 14 juli
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:
Läsning 2 Mos 1:8–14, 22
En ny kung framträdde över Egypten, en som inte visste av Josef. Och denne sade till sitt folk: »Se, Israels barns folk är oss för stort och mäktigt. Nåväl, låt oss då gå klokt till väga med dem. Eljest kunde de föröka sig ännu mer. Och om ett krig kom på, kunde de förena sig med våra fiender och börja krig mot oss och sedan dra bort ur landet.« Alltså satte man arbetsfogdar över dem och förtryckte dem med slavarbeten. Och de måste bygga åt farao förrådsstäder, Pitom och Raamses. Men ju mer man förtryckte dem, dess mer förökade de sig, och dess mer utbredde de sig, så att man började gruva sig för Israels barn. Därför lade egyptierna på Israels barn ytterligare tvångsarbeten och förbittrade deras liv med hårt arbete på murbruk och tegel och med alla slags arbeten på marken, kort sagt, med tvångsarbeten av alla slag, som de lät dem utföra. Då befallde farao allt sitt folk och sade: »Alla nyfödda gossebarn skall ni kasta i Nilfloden, men alla flickebarn må ni låta leva.«
Responsoriepsalm Ps 124:1–8 (R. 8a)
R. Vår hjälp är i Herrens namn.
Om inte Herren varit med oss
– så må Israel säga –
om inte Herren varit med oss,
när människorna gick till angrepp,
då hade de slukat oss levande,
när de kom emot oss i rasande vrede. R.
Då hade vattnen dränkt oss,
den strida strömmen gått över oss,
ja, då hade vi gått under
i de väldiga vattnen.
Lovad vare Herren
som inte gav oss till rov åt deras tänder! R.
Vi kom undan som en fågel ur jägarens snara:
snaran gick sönder, och vi kom undan.
Vår hjälp är i Herrens namn,
hans som har skapat himmel och jord. R.
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:
Läsning 2 Mos 1:8–14, 22
Egypten fick en ny kung, en som ingenting visste om Josef. Han sade till sitt folk: ”Israeliterna har blivit för många och för starka för oss. Nu måste vi handla klokt, annars blir de ännu flera. Och blir det krig kan de förena sig med våra fiender och kämpa mot oss och sedan ge sig av härifrån.” Därför satte man fogdar över dem för att kuva dem med hårt arbete. Och de byggde städerna Pitom och Ramses, där farao hade sina förråd. Men ju mer man förtryckte dem, desto fler blev de och desto mer bredde de ut sig, så att egypterna kände sig hotade. Israeliterna tvingades till slavtjänst, och deras liv förbittrades av det tunga arbetet med lera och tegel och allt arbete på fälten, all denna slavtjänst som de tvingades till.
Kungen av Egypten talade med de hebreiska barnmorskorna – en hette Shifra och den andra Pua – och sade : ”När ni hjälper de hebreiska kvinnorna vid förlossningen, se då efter : är det en pojke skall ni döda honom, är det en flicka får hon leva.” Men barnmorskorna var gudfruktiga och gjorde inte som kungen hade befallt utan lät pojkarna leva. Då kallade kungen dem till sig och frågade varför de gjorde så. De svarade : ”Hebreiska kvinnor är inte som egyptiska. De är starka, de har fött innan barnmorskan hinner fram.” Gud lät allt gå väl för barnmorskorna, och folket växte till och förökade sig kraftigt, och eftersom barnmorskorna var gudfruktiga lät Gud dem få hem och barn. Men farao gav denna befallning till hela sitt folk : ”Kasta alla nyfödda pojkar i Nilen och låt bara flickorna leva.”
Responsoriepsalm Ps 124:1–8 (R. 8a)
R. Vår hjälp är i Herrens namn.
Om inte Herren varit med oss
– så må Israel säga –
om inte Herren varit med oss,
när människorna gick till angrepp,
då hade de slukat oss levande,
när de kom emot oss i rasande vrede. R.
Då hade vattnen dränkt oss,
den strida strömmen gått över oss,
ja, då hade vi gått under
i de väldiga vattnen.
Lovad vare Herren
som inte gav oss till rov åt deras tänder! R.
Vi kom undan som en fågel ur jägarens snara:
snaran gick sönder, och vi kom undan.
Vår hjälp är i Herrens namn,
han som har skapat himmel och jord. R.
Halleluja Matt 5:10
V. Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull,
dem hör himmelriket till.
Evangelium Matt 10:34 – 11:1
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Tro inte att jag har kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärmor, och mannens husfolk skall bli hans fiender. Den som älskar far eller mor mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig, och den som älskar son eller dotter mer än mig, han är inte värd att tillhöra mig. Den som inte tar sitt kors och följer efter mig är inte värd att tillhöra mig. Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull, han skall finna det.
Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot den som har sänt mig. Den som tar emot en profet därför att det är en profet, han skall få en profets lön, och den som tar emot en rättfärdig därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdigs lön. Och den som ger bara så mycket som en bägare friskt vatten åt en av dessa små, därför att det är en lärjunge — sannerligen, han skall inte gå miste om sin lön.«
När Jesus hade avslutat befallningarna till sina tolv lärjungar, gick han därifrån för att undervisa och förkunna i städerna där omkring.