Fredag den 18 juli
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:
Läsning 2 Mos 11:10 – 12:14
Mose och Aron gjorde många under inför farao. Men Herren förstockade faraos hjärta, så att han inte släppte Israels barn ut ur sitt land.
Och Herren talade till Mose och Aron i Egyptens land och sade: »Denna månad skall hos er vara den främsta månaden, den skall hos er vara den första av årets månader. Tala till Israels hela menighet och säg: På tionde dagen i denna månad skall var husfader ta sig ett lamm, så att varje hushåll får ett lamm. Men om hushållet är för litet till ett lamm, så skall husfadern och hans närmaste granne ta ett lamm tillsammans, efter personernas antal. För varje lamm skall ni beräkna ett visst antal, i mån av vad var och en äter. Ett felfritt årsgammalt lamm av hankön skall ni välja ut. Av fåren eller av getterna skall ni ta det. Och ni skall förvara det intill fjortonde dagen i denna månad. Då skall man — Israels hela församlade menighet — slakta det vid aftontiden. Och man skall ta av blodet och stryka på båda dörrposterna och på övre dörrträet i husen där man äter det. Och man skall äta köttet samma natt. Det skall vara stekt på eld, och man skall äta det med osyrat bröd tillsammans med bittra örter. Ni skall inte äta något av det rått eller kokt i vatten, utan det skall vara stekt på eld, med huvud, fötter och innanmäte. Och ni skall inte lämna något av det kvar till morgonen. Skulle något av det bli kvar till morgonen, skall ni bränna upp det i eld. Och ni skall äta det så: Ni skall vara omgjordade kring era höfter, ha era skor på fötterna och era stavar i händerna. Och ni skall äta det med hast. Detta är Herrens påsk.
Ty jag skall på den natten gå fram genom Egyptens land och slå allt förstfött i Egyptens land, både människor och boskap. Och över Egyptens alla gudar skall jag hålla dom. Jag är Herren. Och blodet skall vara ett tecken, er till räddning, på de hus i vilka ni är. Ty när jag ser blodet, skall jag gå förbi er. Och ingen hemsökelse skall drabba er med fördärv, när jag slår Egyptens land. Och ni skall ha denna dag till en minnesdag och fira den som en Herrens högtid. Som en evig stiftelse skall ni fira den, släkte efter släkte.«
Responsoriepsalm Ps 116:12–13, 15–16bc, 17–18 (R. 13)
R. Jag vill taga frälsningens bägare och åkalla Herrens namn.
eller: Halleluja.
Hur skall jag löna Herren
alla hans välgärningar mot mig?
Jag vill taga frälsningens bägare
och åkalla Herrens namn. R.
Dyrt aktad i Herrens ögon
är hans frommas död.
Jag är din tjänare, en son till din tjänsteflicka,
du har lossat mina band. R.
Dig vill jag offra lovets offer,
jag vill åkalla Herrens namn.
Jag vill infria åt Herren mina löften,
ja, inför hela hans folk. R.
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:
Läsning 2 Mos 11:10–12:14
Alla dessa under gjorde Mose och Aron inför farao, men Herren gjorde farao hård och obeveklig : han släppte inte ut israeliterna ur sitt land. Herren sade till Mose och Aron i Egypten : ”Denna månad skall inleda raden av månader ; den skall för er vara årets första månad. Säg till Israels menighet att varje familjefar den tionde i denna månad skall ta ett lamm eller en killing, ett djur för varje hushåll. Men om hushållet är för litet för ett helt djur skall husfadern och hans närmaste granne tillsammans ta ett djur, alltefter antalet personer ; ni skall göra beräkningen med hänsyn till vad var och en äter.
Djuret skall vara felfritt, årsgammalt och av hankön och tas från fåren eller från getterna. Ni skall spara det till den fjortonde dagen i denna månad ; då skall hela Israels församlade menighet slakta det mellan skymning och mörker. Man skall ta av blodet och stryka på båda dörrposterna och på tvärbjälken i de hus där man äter det. Köttet skall ätas samma natt ; det skall vara stekt över eld och det skall ätas med osyrat bröd och beska örter. Ni får inte äta något av köttet rått eller kokat i vatten, utan det skall vara stekt över eld, med huvud, fötter och innanmäte. Ingenting får lämnas kvar till morgonen ; om något då är kvar skall ni bränna upp det. Vid måltiden skall ni ha kläderna uppfästa, skor på fötterna och stav i handen. Ät i hast. Detta är Herrens påsk.
Den natten skall jag gå fram genom Egypten och döda allt förstfött i landet, både människor och boskap, och alla Egyptens gudar skall drabbas av min dom – jag är Herren. Men blodet skall vara ett tecken på husen där ni bor. När jag ser blodet skall jag gå förbi, och det förödande slaget skall inte träffa er när jag slår Egypten. Den dagen skall vara en minnesdag för er. Ni skall fira den som en Herrens högtid ; i släkte efter släkte skall det vara en oföränderlig ordning att ni firar den.”
Så lyder Herrens ord.
Responsoriepsalm Ps 116:12–13, 15–16, 17–18 (R. 13)
R. Jag vill lyfta frälsningens bägare och åkalla Herrens namn eller Halleluja.
Hur skall jag löna Herren
alla hans välgärningar mot mig?
Jag vill lyfta frälsningens bägare
och åkalla Herrens namn. R.
Jag vill infria åt Herren mina löften,
ja, inför hela hans folk.
Dyrbar i Herrens ögon
är hans heligas död. R.
O Herre, jag är ju din tjänare,
jag är din tjänare, din tjänarinnas son,
du har lossat mina band. R.
Åt dig vill jag offra lovets offer,
jag vill åkalla Herrens namn.
Jag vill infria mina löften åt Herren
inför hela hans folk. R.
Halleluja Joh 10:27
V. Mina får lyssnar till min röst, säger Herren.
Jag känner dem, och de följer mig.
Evangelium Matt 12:1–8
En sabbat tog Jesus vägen genom sädesfälten. Hans lärjungar blev hungriga och började rycka av ax och äta. Fariseerna såg det och sade till honom: »Se, dina lärjungar gör sådant som inte är tillåtet på sabbaten.« Han svarade: »Har ni inte läst vad David gjorde när han och hans män blev hungriga? Han gick in i Guds hus, och de åt upp skådebröden, som varken han eller hans män hade lov att äta, utan bara prästerna. Eller har ni inte läst i lagen att prästerna i templet på sabbaten bryter mot sabbaten utan att bli skyldiga till något brott? Men jag säger er: här finns det som är större än templet. Om ni förstod vad som menas med Barmhärtighet vill jag se och inte offer, så skulle ni inte döma oskyldiga. Ty Människosonen är herre över sabbaten.«