Hoppa till innehåll

Onsdag den 2 juli

 

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:

 

Läsning 1 Mos 21:5, 8–20

 

Abraham var hundra år gammal när hans son Isak föddes åt honom. Och barnet växte upp och blev avvant. Och den dag då Isak avvandes gjorde Abraham ett stort gästabud.

     Då fick Sara se Hagars, den egyptiska kvinnans, son, som denna hade fött åt Abraham, leka och skämta. Och hon sade till Abraham: »Driv ut denna tjänstekvinna och hennes son, ty denna tjänstekvinnas son skall inte ärva med min son Isak.« Det talet misshagade Abraham mycket för hans sons skull. Men Gud sade till Abraham: »Du må inte för gossens och för din tjänstekvinnas skull låta detta misshaga dig. Lyssna till Sara i allt vad hon säger dig. Ty genom Isak är det som säd skall uppkallas efter dig. Men också tjänstekvinnans son skall jag göra till ett folk, därför att han är din säd.«

     Tidigt följande morgon tog Abraham bröd och en lädersäck med vatten och gav det åt Hagar. Han lade det på hennes rygg och gav henne också barnet och lät henne gå. Och hon begav sig iväg och irrade omkring i Beer-Sebas öken. Men när vattnet i lädersäcken hade tagit slut, kastade hon barnet från sig under en buske och gick bort och satte sig ett stycke därifrån, på ett bågskotts avstånd, ty hon tänkte: »Jag förmår inte se på, hur barnet dör.« Och där hon nu satt, på något avstånd, brast hon i gråt.

     Då hörde Gud gossens röst, och Guds ängel ropade till Hagar från himmelen och sade till henne: »Vad fattas dig, Hagar? Frukta inte; ty Gud har hört gossens röst, där han ligger. Gå och lyft upp gossen, och ta honom vid handen. Jag skall göra honom till ett stort folk.« Och Gud öppnade hennes ögon, så att hon fick syn på en vattenbrunn. Och hon gick dit och fyllde sin lädersäck med vatten och gav gossen att dricka. Och Gud var med gossen, och han växte upp och bodde i öknen och blev med tiden en bågskytt.

 

Responsoriepsalm  Ps 34:7–8, 10–13 (R. jfr 7a)

 

R. Herren hör den som ropar till honom.

 

Här är en betryckt som ropade, och Herren hörde honom

     och räddade honom ur all hans nöd.

Herrens ängel beskyddar dem som fruktar honom,

     och han befriar dem. R.

 

Frukta Herren, ni hans heliga,

     ty de som fruktar honom lider ingen brist.

Unga lejon lider nöd och hungrar,

     men de som söker Herren lider inte brist på något gott. R.

 

Kom, mina söner, hör mig,

     jag skall lära er Herrens fruktan.

Är du en man som älskar livet

     och vill se goda dagar? R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:

 

Läsning 1 Mos 21:5, 8–20

 

Abraham var 100 år när hans son Isak föddes. Isak växte och blev avvand, och för att fira detta ställde Abraham till med en stor fest.

     När Sara såg hur den son som egyptiskan Hagar hade fött åt Abraham lekte med Isak, sade hon till Abraham : ”Driv bort den där slavinnan och hennes son ! Slavinnans son skall inte ärva tillsammans med min son Isak.” Abraham blev mycket illa till mods, det gällde ju hans son. Men Gud sade till honom : ”Var inte illa till mods för pojkens och slavinnans skull. Gör som Sara säger, ty det är Isaks ättlingar som skall föra ditt namn vidare. Men också slavinnans son skall jag göra till ett folk, eftersom han är ditt barn.”

     Tidigt nästa morgon tog Abraham bröd och en vattensäck och gav åt Hagar. Barnet lyfte han upp på hennes axlar, och så lät han henne gå. Hon irrade sedan omkring i Béer Shévas öken. När vattnet i säcken tog slut lade hon barnet under en buske och gick och satte sig ett stycke bort, på ett pilskotts avstånd. ”Jag kan inte se på när han dör”, tänkte hon. Hon satt ett stycke därifrån, och barnet grät högljutt. Men Gud hörde pojkens gråt, och Guds ängel ropade från himlen och sade till Hagar : ”Hur är det fatt, Hagar ? Var inte rädd, Gud har hört hur pojken gråter där borta. Gå och lyft upp honom och ta väl hand om honom, jag skall göra honom till ett stort folk.” Och Gud öppnade hennes ögon, och hon fick syn på en brunn. Hon gick dit och fyllde säcken med vatten och gav pojken att dricka.

     Gud var med pojken, och han växte upp och blev stor. Han bodde i öknen och blev en god bågskytt.

Så lyder Herrens ord.

 

Responsoriepsalm Ps 34:7–8, 10–13 (R. jfr 7a)

 

R. Herren hör den betryckte som ropar till honom.

 

Här är en betryckt som ropade,

     och Herren hörde honom

     och räddade honom ur all hans nöd.

Herrens ängel beskyddar dem som fruktar honom,

     och han befriar dem. R.

 

Frukta Herren, ni hans heliga,

     ty de som fruktar honom lider ingen brist.

Rika lider nöd och hungrar,

     men de som söker Herren lider inte brist på något gott. R.

 

Kom, mina söner, hör mig,

     jag skall lära er Herrens fruktan.

Är du en man som älskar livet

     och vill se goda dagar ? R.

 

Halleluja  Jak 1:18

 

V. Fadern har fött oss till liv genom sanningens ord,

till att bli den första skörd han får från dem han har skapat.

 

Evangelium Matt 8:28–34

 

Vid den tiden då Jesus kom över till Gadaras område, kom två besatta emot honom från gravarna. De var så våldsamma att ingen kunde ta sig fram den vägen. Och de ropade: »Vad har du med oss att göra, Guds son? Har du kommit hit för att plåga oss i förtid?« Ett gott stycke därifrån gick en stor svinhjord och betade. Demonerna bad honom: »Om du driver ut oss, skicka då över oss till svinhjorden.« Han svarade: »Ge er i väg!« Då for demonerna ut ur männen och över till svinen, och hela hjorden rusade utför branten ner i sjön och omkom i vattnet. Herdarna sprang därifrån, och när de kom tillbaka till staden berättade de allt, också om de besatta. Hela staden gick då ut för att möta Jesus, och när de såg honom, bad de honom att lämna deras område.