Hoppa till innehåll

Måndag den 30 juni

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:

 

Läsning 1 Mos 18:16–33

 

Männen stod upp för att gå från Mamres terebintlund och vände sina blickar ned mot Sodom, och Abraham gick med för att följa dem. Och Herren sade: »Kan jag väl dölja för Abraham vad jag tänker göra? Av Abraham skall ju bli ett stort och mäktigt folk, och i honom skall alla folk på jorden bli välsignade. Ty därtill har jag utvalt honom, för att han skall befalla sina barn och sitt hus efter sig att hålla Herrens väg och utöva rättfärdighet och rätt, för att Herren må låta det komma över Abraham, som han har lovat honom.«

     Och Herren sade: »Ropet från Sodom och Gomorra är stort, och deras synd är mycket svår. Därför vill jag gå ditned och se om de verkligen i allt har gjort efter det rop som har kommit till mig. Om så inte är, vill jag veta det.«

     Männen begav sig därifrån och gick mot Sodom. Men Abraham stod ännu kvar inför Herren. Och Abraham trädde närmare och sade: »Vill du då förgöra den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige? Kanhända finns femtio rättfärdiga i staden. Vill du då förgöra den och inte skona orten för de femtio rättfärdigas skull som finns där? Bort det, att du skulle göra så och döda den rättfärdige tillsammans med den ogudaktige, så att det skulle gå den rättfärdige som den ogudaktige. Bort det ifrån dig! Skulle han som är hela jordens domare inte göra vad rätt är?«

     Herren sade: »Om jag i Sodom finner femtio rättfärdiga inom staden, så vill jag skona hela orten för deras skull.« Men Abraham svarade och sade: »Se, jag har dristat mig att tala till Herren, fastän jag är stoft och aska. Kanhända skall det fattas fem i de femtio rättfärdiga. Vill du då för de fems skull fördärva hela staden?« Han sade: »Om jag där finner fyrtiofem, så skall jag inte fördärva den.« Men han fortsatte att tala till honom och sade: »Kanhända skall fyrtio finnas där.« Han svarade: »Jag skall då inte göra det, för de fyrtios skull.«

     Då sade han: »Herre, vredgas inte över att jag ännu talar något. Kanhända skall trettio finnas där.« Han svarade: »Om jag där finner trettio, så skall jag inte göra det.« Men han sade: »Se, jag har dristat mig att tala till Herren. Kanhända skall tjugo finnas där.« Han svarade: »Jag skall då inte fördärva den, för de tjugos skull.«

     Då sade han: »Herre, vredgas inte över att jag talar ännu en gång. Kanhända skall tio finnas där.« Han svarade: »Jag skall då inte fördärva den, för de tios skull.« Och Herren gick bort, sedan han hade talat ut med Abraham. Och Abraham vände tillbaka hem.

 

Responsoriepsalm  Ps 103:1–4, 8–11 (R. 8a)

 

R. Nådig och barmhärtig är Herren.

 

Lova Herren, min själ,

     allt som finns i mig, prisa hans heliga namn!

Lova Herren, min själ,

     och glöm inte vad gott han har gjort. R.

 

Han förlåter dig alla dina missgärningar

     och helar alla dina brister,

han räddar ditt liv från graven

     och kröner dig med nåd och barmhärtighet. R.

 

Barmhärtig och nådig är Herren,

     sen till vrede och rik på kärlek.

Han går inte ständigt till rätta

     och vredgas inte för evigt. R.

 

Han handlar inte med oss efter våra synder

     och vedergäller oss inte efter våra missgärningar.

 

Ty så hög som himlen är över jorden,

     så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:

 

Läsning 1 Mos 18:16–33

 

Männen bröt upp och såg nu ner över Sodom. Abraham följde dem ett stycke på väg. Herren tänkte : ”Varför skulle jag dölja för Abraham vad jag ämnar göra ? Abraham skall ju bli ett stort och mäktigt folk, och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som han har fått. Ja, jag har utvalt honom för att hans barn och efterkommande skall lyda hans befallning att hålla sig till Herrens vägar och göra vad som är rätt och rättfärdigt. Då skall det gå i uppfyllelse som Herren har lovat Abraham.”

     Och Herren sade : ”Klagoropet från Sodom och Gomórra är starkt, och deras synd är mycket svår. Jag går ner och ser efter om de verkligen har handlat så illa som det verkar av klagoropet från staden, det rop som har trängt fram till mig. Om det inte är så, måste jag få veta det.”

     Männen gick vidare mot Sodom. Men Abraham stod kvar inför Herren. Och Abraham vände sig till Herren och sade : ”Skall du verkligen förinta den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige ? Kanske finns det femtio rättfärdiga i staden. Skall du då verkligen förinta den i stället för att skona den för de femtio rättfärdigas skull som bor där ? Så kan du inte göra, döda den rättfärdige tillsammans med den orättfärdige, så att det går den rättfärdige på samma sätt som den orättfärdige. Så kan du inte göra ! Skall inte den som är hela jordens domare göra vad som är rätt ?” Herren sade : ”Om jag finner femtio rättfärdiga i Sodom, skall jag för deras skull skona hela staden.”

     Abraham fortsatte : ”Jag dristar mig att tala till dig, Herre, jag som är jord och stoft. Kanske fattas det fem för att det skall bli femtio rättfärdiga ? Skall du då förgöra hela staden för dessa fem människors skull ?” Herren svarade : ”Om jag finner fyrtiofem, skall jag inte förgöra den.”

     Ännu en gång tog Abraham till orda : ”Kanske finns där fyrtio ?” Herren sade : ”Då skall jag inte göra det, för de fyrtios skull.” Abraham sade : ”Bli inte vred, Herre, om jag talar, men kanske finns där trettio ?” Herren svarade : ”Om jag finner trettio, skall jag inte göra det.” Då sade Abraham : ”Jag dristar mig att tala till dig, Herre. Kanske finns där tjugo ?” Herren svarade : ”Då skall jag inte förgöra staden, för de tjugos skull.” Abraham fortsatte : ”Bli inte vred, Herre, om jag talar en sista gång, men kanske finns där tio ?” Herren svarade : ”Då skall jag inte förgöra staden, för de tios skull.”

     När Herren hade talat med Abraham gick han därifrån, och Abraham återvände hem.

 

Responsoriepsalm Ps 103:1–4, 8–11 (R. 8a)

 

R. Barmhärtig och nådig är Herren.

 

Lova Herren, min själ,

     allt som finns i mig, prisa hans heliga namn.

Lova Herren, min själ,

     och glöm inte vad gott han har gjort. R.

 

Han förlåter dig alla dina missgärningar

     och helar alla dina brister,

han räddar ditt liv från graven

     och kröner dig med nåd och barmhärtighet. R.

 

Barmhärtig och nådig är Herren,

     sen till vrede och rik på kärlek.

Han går inte ständigt till rätta

     och vredgas inte för evigt. R.

 

Han handlar inte med oss efter våra synder

     och vedergäller oss inte efter våra missgärningar.

Ty så hög som himlen är över jorden,

     så väldig är hans nåd över dem som fruktar honom. R.

 

 

Halleluja  Jfr Ps 95:8ab

 

V. I dag må ni inte förhärda era hjärtan

utan höra Herrens röst.

 

Evangelium Matt 8:18–22

 

Vid den tiden då Jesus såg så mycket folk omkring sig, befallde han att man skulle fara över till andra sidan sjön. En skriftlärd kom fram och sade till honom: »Mästare, jag skall följa dig vart du än går.« Jesus svarade: »Rävarna har lyor och himlens fåglar har bon, men Människosonen har inget ställe där han kan vila sitt huvud.« En annan av lärjungarna sade: »Herre, låt mig först gå och begrava min far.« Men Jesus svarade: »Följ mig och låt de döda begrava sina döda.«