Söndag den 17 augusti
TJUGONDE SÖNDAGEN »UNDER ÅRET«
Första läsningen Jer 38:4–6, 8–10
Stormännen sade till kung Sidkia: »Den mannen måste dö, för han sprider modlöshet bland soldaterna som är kvar här i staden och bland hela befolkningen när han talar till dem som han gör. Den mannen strävar inte efter folkets väl utan efter dess olycka.« Kung Sidkia svarade: »Ni får göra som ni vill med honom.« Kungen var maktlös mot dem. Då tog de Jeremia och kastade honom i prins Malkias brunn på vaktgården. De firade ner Jeremia med rep. I brunnen fanns inget vatten, bara gyttja, och Jeremia sjönk ner i gyttjan.
När Nubiern Eved-Melek, en hovman som befann sig i kungapalatset, fick höra att de hade kastat Jeremia i brunnen, begav han sig i väg från kungapalatset för att tala med kungen. Han sade: »Min herre och konung, det som dessa män har gjort mot profeten Jeremia är ett svårt brott. De har kastat honom i brunnen, och där kommer han att svälta ihjäl. Det finns ju inte längre något bröd i staden.«
Kungen gav då nubiern Eved-Melek denna befallning: »Ta med dig tre män härifrån och dra upp profeten Jeremia ur brunnen innan han dör.«
Responsoriepsalm Ps 40:2–4, 18 (R. 14b)
Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2000:
R. Herre, skynda till min hjälp!
Länge väntade jag på Herren,
och han böjde sig ner till mig
och hörde mitt rop. R.
Han drog mig upp ur fördärvets grop,
ur slam och dy.
Han ställde mig på fast mark,
mina steg gjorde han trygga. R.
Han lade en ny sång i min mun,
en lovsång till vår Gud.
Många skall se det och bäva
och sätta sin lit till Herren. R.
Jag är betryckt och fattig.
Herre, skynda till mig!
Min hjälp och min räddare är du.
Min Gud, dröj inte! R.
Ur Lektionarium för söndagar årgång C utgivet 2025:
R. Herre, skynda till min hjälp!
Jag har satt allt mitt hopp till Herren,
och han böjde sig till mig och hörde mitt rop.
Han drog mig upp ur fördärvets grop,
ur den djupa dyn. R.
Han ställde mina fötter på en klippa,
mina steg gjorde han fasta.
Han lade en ny sång i min mun,
en lovsång till vår Gud. R.
De skall många se och bli häpna,
de skall förtrösta på Herren.
Jag är betryckt och fattig,
men Herren sörjer för mitt liv. R.
Min hjälp och min räddare är du.
Dröj inte, du min Gud. R.
Andra läsningen Heb 12:1–4
När vi nu är omgivna av en sådan sky av vittnen, låt oss då, även vi, befria oss från allt som tynger, all synd som ansätter oss, och hålla ut i det lopp vi har framför oss. Låt oss ha blicken fäst vid Jesus, trons upphovsman och fullkomnare. För att vinna den glädje som väntade honom uthärdade han korset utan att bry sig om skammen och sitter nu till höger om Guds tron. Tänk på honom som har uthärdat sådan fiendskap från syndare, så att ni inte tröttnar och förlorar modet. Ännu har ni inte behövt sätta livet på spel i er kamp mot synden.
Halleluja Joh 10:27
V. Mina får lyssnar till min röst, säger Herren,
och jag känner dem, och de följer mig.
Evangelium Luk 12:49–53
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Jag har kommit för att tända en eld på jorden. Om den ändå redan brann! Men jag har ett dop som jag måste döpas med, och jag våndas innan det är över. Tror ni jag är här för att skapa fred på jorden? Nej, säger jag, men splittring! Ty där fem bor i ett hus skall de i fortsättningen leva splittrade, tre mot två och två mot tre, far mot son och son mot far, mor mot dotter och dotter mot mor, svärmor mot sonhustru och sonhustru mot svärmor.«