Lördag den 2 augusti
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:
Läsning 3 Mos 25:1, 8–17
Herren talade till Mose på Sinai berg och sade: »Du skall räkna sju årsveckor, det är sju gånger sju år, så att tiden för de sju årsveckorna blir fyrtionio år. Då skall du i sjunde månaden, på tionde dagen i månaden, låta blåsa i larmbasun. På försoningsdagen skall ni blåsa i basun över hela ert land. Och ni skall helga det femtionde året och utropa frihet i landet för alla dess inbyggare. Det skall vara ett jubelår för er. Var och en av er skall då återfå sin arvsbesittning, var och en av er skall återfå sin släktegendom. Ett jubelår skall detta femtionde år vara för er. Då skall ni inte så något, och vad som då växer upp av spillsäden skall ni inte skörda, och ni skall då inte bärga era oskurna vinträd. Ty det är ett jubelår; heligt skall det vara för er. Från själva marken skall ni hämta er föda, av dess avkastning.
Under ett sådant jubelår skall var och en av er återfå sin arvsbesittning. Om ni alltså säljer något åt er nästa eller köper något av er nästa, skall ni inte göra varandra orätt: efter antalet år från jubelåret skall du betala din nästa, efter antalet årsgrödor skall han få betalning av dig. Alltefter som åren är fler skall du betala högre pris, och alltefter som åren är färre skall du betala lägre pris. Ty ett visst antal grödor är det han säljer till dig. Ni skall inte göra varandra orätt, du skall frukta din Gud. Ty jag är Herren, er Gud.«
Responsoriepsalm Ps 67:2–3, 5, 7–8 (R. 4)
R. Folken skall tacka dig, o Gud, alla folk skall tacka dig.
Gud vare oss nådig och välsigne oss,
må han låta sitt ansikte lysa och ledsaga oss,
så att man på jorden lär känna hans väg,
bland alla hedningar hans frälsning. R.
Folkslagen skall glädja sig och jubla,
ty du dömer folken rätt,
och du leder folkslagen på jorden. R.
Jorden har givit sin gröda.
Må Gud, vår Gud, välsigna oss.
Må Gud välsigna oss
och alla jordens ändar frukta honom. R.
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:
Läsning 3 Mos 25:1, 8–17
Herren talade till Mose på Sinaiberget:
Du skall låta det gå sju sabbatsår, sju gånger sju år, så att tiden för de sju sabbatsåren blir fyrtionio år. I sjunde månaden, den tionde dagen i månaden, skall du låta hornen ljuda. På försoningsdagen skall ni stöta i horn i hela ert land, och ni skall helga det femtionde året och utropa frihet åt alla invånare i landet. Det skall vara ett friår för er : var och en skall få tillbaka sin egendom och få komma tillbaka till sin släkt. Detta femtionde år skall vara ett friår för er. Då skall ni inte så något, och vad som växer upp av spillsäden skall ni inte skörda, och druvor från de obeskurna vinstockarna skall ni inte plocka. Ty det är ett friår, det skall ni hålla heligt. Ni skall få er mat av det marken kan ge.
Under friåret skall var och en få tillbaka sin egendom. Om du säljer åt din landsman eller köper av honom, skall du inte göra något orätt. Du skall betala din landsman efter det antal år som gått sedan friåret, och han skall sätta priset efter det antal år du kan bärga skörden. Ju fler år desto högre pris skall du betala, och ju färre år desto lägre pris, ty det är ett visst antal grödor han säljer åt dig. Ni skall inte göra orätt mot varandra; du skall frukta din Gud, ty jag är Herren, er Gud.
Så lyder Herrens ord.
Responsoriepsalm Ps 67:2–3, 5, 7–8 (R. 4)
R. Folken, o Gud, skall tacka dig, alla folk skall tacka dig.
Gud vare oss nådig och välsigne oss,
må han låta sitt ansikte lysa och ledsaga oss,
så att man på jorden lär känna hans väg,
bland alla hedningar hans frälsning. R.
Folkslagen skall glädja sig och jubla,
ty du dömer folken rätt,
och du leder folkslagen på jorden. R.
Jorden har givit sin gröda.
Må Gud, vår Gud, välsigna oss.
Må Gud välsigna oss
och alla jordens ändar frukta honom. R.
Halleluja Matt 5:10
V. Saliga de som förföljs för rättfärdighetens skull,
dem hör himmelriket till.
Evangelium Matt 14:1–12
Vid den tiden fick tetrarken Herodes höra talas om Jesus, och han sade till sina tjänare: »Det är Johannes döparen. Han har uppstått från de döda, och därför kan sådana krafter verka genom honom.«
Det var så att Herodes hade låtit gripa Johannes och slå honom i bojor och sätta honom i fängelse. Anledningen var Herodias, hans bror Filippos hustru. Johannes hade nämligen sagt till honom: »Det är inte tillåtet för dig att leva ihop med henne.« Herodes ville döda honom men vågade inte för folket, som menade att Johannes var en profet. Men när Herodes firade sin födelsedag, dansade Herodias dotter inför sällskapet och gjorde honom så förtjust att han med ed lovade att ge henne vad hon än begärde. På uppmaning av sin mor sade hon: »Låt mig genast få Johannes döparens huvud på ett fat.« Kungen blev bedrövad, men för edens och gästernas skull befallde han att hon skulle få det, och han lät halshugga Johannes i fängelset. Man bar in huvudet på ett fat och gav det till flickan, och hon bar det till sin mor. Johannes lärjungar kom dit och hämtade hans döda kropp och begravde den. Sedan gick de och berättade för Jesus vad som hade hänt.