Onsdag den 23 juli
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:
Läsning 2 Mos 16:1–5, 9–15
Israels barns hela menighet bröt upp från Elim och kom till öknen Sin, mellan Elim och Sinai, på femtonde dagen i andra månaden efter sitt uttåg ur Egyptens land. Och Israels barns hela menighet knotade mot Mose och Aron i öknen. Israels barn sade till dem: »Ack att vi hade fått dö för Herrens hand i Egyptens land, där vi satt vid köttgrytorna och hade mat nog att äta! Men ni har fört oss hit ut i öknen för att låta hela denna skara dö av hunger.«
Då sade Herren till Mose: »Se, jag vill låta bröd från himmelen regna åt er. Och folket skall gå ut och samla för varje dag så mycket som behövs. Så skall jag sätta dem på prov, för att se om de vill vandra efter min lag eller inte. Och när de på den sjätte dagen tillagar vad de har fört hem, skall det vara dubbelt mot vad de eljest samlar in för varje dag.«
Och Mose sade till Aron: »Säg till Israels barns hela menighet: Träd fram inför Herren, ty han har hört hur ni knotar.« När sedan Aron talade till Israels barns hela menighet, vände de sig mot öknen, och se, då visade sig Herrens härlighet i molnskyn. Och Herren talade till Mose och sade: »Jag har hört hur Israels barn knotar. Tala till dem och säg: Vid aftontiden skall ni få kött att äta, och i morgon skall ni få bröd att mätta er med. Så skall ni erfara att jag är Herren, er Gud.«
Och om aftonen kom vaktlar och övertäckte lägret, och följande morgon låg dagg fallen runt omkring lägret. Och när daggen som hade fallit gick bort, se, då låg över öknen på jorden något fint, såsom fjäll, något fint, likt rimfrost. När Israels barn såg detta, frågade de varandra: »Vad är det?« Ty de visste inte vad det var. Men Mose sade till dem: »Detta är brödet som Herren har gett er till föda.«
Responsoriepsalm Ps 78:18–19, 23–28 (R. 24b)
R. Herren gav dem bröd från himmelen.
De satte Gud på prov i sina hjärtan,
de begärde mat för sin lystnad.
De talade mot Gud, de sade:
»Kan väl Gud duka ett bord i öknen?« R.
Han gav befallning åt skyarna i höjden
och öppnade himmelens dörrar,
han lät manna regna över dem till föda,
och sände dem korn från himmelen. R.
Änglabröd fick människor äta,
han gav dem mat i överflöd.
Han lät östanvinden fara ut på himmelen,
i sin makt förde han sunnanvinden fram. R.
Och han lät kött regna över dem som stoft,
bevingade fåglar som havets sand.
Han lät det falla ner i sitt läger,
runt omkring sin boning. R.
Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:
Läsning 2 Mos 16:1–5, 9–15
Israels menighet bröt upp från Elím och kom till Sinöknen, mellan Elím och Sinai, på femtonde dagen i andra månaden sedan de hade lämnat Egypten. Hela menigheten knotade mot Mose och Aron i öknen och sade : ”Om vi ändå hade fått dö för Herrens hand i Egypten, där vi satt vid köttgrytorna och där brödet räckte till för oss. Ni har fört oss hit ut i öknen för att alla vi som är samlade här skall svälta ihjäl !”
Då sade Herren till Mose : ”Jag skall låta det regna mat till er från himlen, så att folket varje dag kan gå ut och samla så mycket de behöver. Då kan jag sätta dem på prov och se om de rättar sig efter mina anvisningar eller inte. När de tillreder vad de hämtat hem på sjätte dagen kommer det att vara dubbelt så mycket som de samlar in de andra dagarna.”
Sedan sade Mose till Aron: ”Säg till Israels menighet att träda fram inför Herren, eftersom han har hört deras knot.” När Aron talade till Israels menighet vände de sig mot öknen, och då visade sig Herrens härlighet i molnet.
Herren talade till Mose: ”Jag har hört israeliternas knot. Säg till dem : Mellan skymning och mörker skall ni få kött att äta, och i morgon bitti skall ni få så mycket bröd ni behöver. Då skall ni inse att jag är Herren, er Gud.”
Den kvällen kom det vaktlar i sådan mängd att de täckte hela lägret, och på morgonen låg det dagg runt omkring lägret. När daggen hade torkat låg det ute i öknen något tunt och frasigt, tunt som rimfrost på marken. Och när israeliterna såg det frågade de varandra: ”Vad är det här?” eftersom de inte visste vad det var. Mose sade till dem : ”Det är den mat som Herren ger er att äta.”
Responsoriepsalm Ps 78:18–19, 23–28 (R. jfr 24b)
R. Bröd från himlen gav han dem.
De satte Gud på prov i sina hjärtan,
de begärde mat för sin lystnad.
De talade mot Gud, de sade:
”Kan väl Gud duka ett bord i öknen?” R.
Han gav befallning åt skyarna i höjden
och öppnade himlens dörrar,
han lät manna regna över dem till föda,
och sände dem korn från himlen. R.
Änglabröd fick människor äta,
han gav dem mat i överflöd.
Han lät östanvinden komma från himlen,
i sin makt förde han sunnanvinden fram. R.
Och han lät kött regna över dem som stoft,
bevingade fåglar som havets sand.
Han lät det falla ner i deras läger,
runt omkring deras boning. R
Halleluja
V. Säden är Guds ord, den som sår är Kristus;
alla som finner honom får det eviga livet.
Evangelium Matt 13:1–9
Vid den tiden gick Jesus hemifrån och satte sig vid sjön. Det samlades mycket folk omkring honom, och därför steg han i en båt och satt i den, medan allt folket stod på stranden. Och han talade till dem med många liknelser: »En man gick ut för att så. När han sådde, föll en del på vägkanten, och fåglarna kom och åt upp det. En del föll på de steniga ställena, där det inte fanns mycket jord, och det kom fort upp, eftersom myllan var tunn. Men när solen steg, sveddes det och vissnade bort, eftersom det var utan rot. En del föll bland tistlarna, och tistlarna växte upp och kvävde det. Men en del föll i den goda jorden och gav skörd, hundrafalt och sextiofalt och trettiofalt. Hör, du som har öron.«
Eller om S:ta Birgitta firas:
S:TA BIRGITTAS AV VADSTENA HIMMELSKA FÖDELSEDAG
Ur Lektionarium för vardagar band IVB utgivet 1994:
Läsning Hes 1:4, 28; 2:1–5
Jag, Hesekiel, fick se en stormvind komma norrifrån, ett stort moln med flammande eld, och ett sken omgav det. Och mitt i det, mitt i elden, syntes något som var som glänsande malm. Som bågen som syns i skyn, när det regnar, så såg skenet ut där runt omkring. Så såg det ut, som tycktes mig vara Herrens härlighet. Och när jag såg det, föll jag ned på mitt ansikte, och jag hörde rösten av en som talade.
Han sade till mig: »Du människobarn, stå upp på dina fötter, så vill jag tala med dig.« När han så talade till mig, kom en andekraft i mig och reste upp mig på mina fötter, och jag hörde på honom som talade till mig. Och han sade till mig: »Du människobarn, jag sänder dig till Israels barn, de avfälliga hedningarna, som har avfallit från mig. De och deras fäder har begått överträdelser mot mig ända till den dag som i dag är. Till barnen med hårda pannor och förhärdade hjärtan sänder jag dig, och du skall säga till dem: ’Så säger Herren, Herren.’ Och antingen de hör på det eller inte — ty de är ett motsträvigt släkte — så skall de dock erfara att en profet har varit ibland dem.«
Responsoriepsalm Ps 9:8–13 (R. 12b)
R. Förkunna Herrens gärningar bland folken.
Herren tronar i evighet,
sin tron har han berett till dom.
Med rättfärdighet skall han döma jorden,
med rättvisa skipa lag bland folken. R.
Så blir Herren en borg för den förtryckte,
en borg i tider av nöd,
och de som känner ditt namn förtröstar på dig,
ty du, Herre, överger ingen som söker dig. R.
Lovsjung Herren, som bor i Sion,
förkunna bland folken hans gärningar.
Ty han som hämnas blodsdåd
har kommit ihåg de förtryckta,
han har inte glömt deras klagorop. R.
Ur Lektionarium för vardagar band IVB utgivet 2023:
Läsning Hes 1:4, 26b, 28 ; 2:1–5
Jag såg en stormvind komma från norr – ett väldigt moln med flammande eld, omstrålat av ljus. Och längst därinne, längst inne i elden, glimmade det som av vitt guld. Och högst uppe, på det som såg ut som en tron, syntes något som tycktes ha mänsklig gestalt. Och som bågen bland molnen en regnvädersdag var det ljus som omstrålade honom. Så tedde sig anblicken av Herrens härlighet. När jag såg detta föll jag ner med ansiktet mot marken. Och jag hörde någon tala.
”Människa”, sade han, ”res dig upp ! Jag vill tala med dig.” Medan han talade fylldes jag av en andekraft som reste mig upp. Och jag hörde den som talade till mig. ”Människa”, sade han, ”jag sänder dig till israeliterna, de trotsiga som trotsar min vilja. Både de och deras fäder har varit upproriska mot mig till den dag som i dag är. Till dessa människor med fräck uppsyn och hårt hjärta sänder jag dig. De är ett motsträvigt folk, men vare sig de lyssnar eller inte skall du säga till dem : ’Så säger Herren Gud.’ De kommer att inse att en profet har varit hos dem.”
Så lyder Herrens ord.
Responsoriepsalm Ps 9:8–13 (R. jfr 12b)
R. Förkunna bland folken Herrens gärningar.
Herren tronar i evighet,
sin tron har han berett till dom.
Med rättfärdighet skall han döma jorden,
med rättvisa skipa lag bland folken. R.
Så blir Herren en borg för den förtryckte,
en borg i tider av nöd,
och de som känner ditt namn förtröstar på dig,
ty du, Herre, överger ingen som söker dig. R.
Lovsjung Herren, som bor i Sion,
förkunna bland folken hans gärningar.
Ty han som hämnas blodsdåd har kommit ihåg de förtryckta,
han har inte glömt deras klagorop. R.
Halleluja Luk 6:23ab
V. Gläd er och dansa av fröjd,
ty er lön blir stor i himlen.
Evangelium Luk 6:20–26
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni skall få äta er mätta. Saliga ni som gråter nu, ni skall få skratta. Saliga är ni, när man för Människosonens skull hatar er och stöter bort er och smädar er och gör ert namn avskytt. Gläd er på den dagen och dansa av fröjd, ty er lön blir stor i himlen. På samma sätt gjorde ju deras fäder med profeterna.
Men ve er som är rika, ni har fått ut er glädje. Ve er som är mätta nu, ni skall få hungra. Ve er som skrattar nu, ni skall få sörja och gråta. Ve er när alla berömmer er. På samma sätt gjorde ju deras fäder med de falska profeterna.«