Tisdag den 30 juni

Läsning                                                                                                         Am 3:1–8; 4:11–12

 

Hör följande ord, som Herren har talat mot er, ni Israels barn, ja, mot hela det släkte som jag har fört upp ur Egyptens land. Så har han sagt: Er ensamma har jag utvalt bland alla släkter på jorden. Därför skall jag också straffa er för alla era missgärningar.

                      Färdas väl två tillsammans, utan att de har blivit ense om det? Ryter ett lejon i skogen, om det ej har funnit något rov? Upphäver ett ungt lejon sin röst i kulan, utan att det har tagit ett byte? Faller en fågel i snaran på marken, om inget garn har blivit utlagt för den? Springer snaran upp från marken, utom när den gör någon fångst? Eller stöter man i basun i en stad, utan att folket förskräcks? Eller drabbas en stad av något ont, utan att Herren har skickat det?

                      Sannerligen, Herren, Herren gör alls ingenting utan att ha uppenbaratsitt råd för sina tjänare profeterna. När lejonet ryter, vem skulle då inte frukta? När Herren, Herren talar, vem skulle då inte profetera?

                      Jag lät en omstörtning drabba er, liksom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra, och ni var som en brand, ryckt ur elden. Och likväl har ni inte omvänt er till mig, säger Herren. Därför skall jag göra så med dig, Israel, och eftersom jag nu skall göra så med dig, därför bered dig, Israel, att möta din Gud.

 

Responsoriepsalm                                                                                           Ps 5:5–8 (R. 9a)

 

R. Led mig i din rättfärdighet.

 

Du är inte en Gud som kan tåla gudlöshet,

                      den som är ond får inte bo hos dig.

 

Du hatar alla ogärningsmän,

                      inga övermodiga består inför dina ögon. R.

 

Du förgör dem som talar lögn,

                      de blodgiriga och falska är en styggelse för Herren. R.

 

Men jag får gå in i ditt hus, genom din stora nåd,

                      jag får tillbe i din fruktan, vänd mot ditt heliga tempel. R.

 

Halleluja                                                                                                                        Ps 130:5

 

V. Jag väntar efter Herren,

och jag hoppas på hans ord.

 

Evangelium                                                                                                           Matt 8:23–27

 

Vid den tiden steg Jesus i båten och hans lärjungar följde med. Plötsligt blev det så stark sjögång att båten nästan försvann bland vågorna. Men han sov. De gick fram och väckte honom: »Herre, hjälp oss, vi går under.« Han sade: »Varför är ni rädda, ni trossvaga?« Sedan reste han sig och hutade åt vindarna och sjön, och det blev alldeles lugnt. Folk häpnade och sade: »Vem kan han vara? Till och med vindarna och sjön lyder honom.«