Lördag den 7 februari
Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:
Läsning 1 Kung 3:4–13
Kung Salomo begav sig till Gibeon för att offra där, ty detta var den förnämsta offerhöjden. 1 000 brännoffer offrade Salomo på altaret där. I Gibeon uppenbarade sig nu Herren för Salomo i en dröm om natten. Gud sade: »Be mig om vad du vill att jag skall ge dig.« Salomo svarade: »Du har gjort stor nåd med din tjänare, min fader David, eftersom han vandrade inför dig i trohet, rättfärdighet och rättsinnighet mot dig. Och du bevarade åt honom denna stora nåd och gav honom en son till efterträdare på hans tron, så som ju nu har skett. Ja, nu har du, Herre, min Gud, gjort din tjänare till kung efter min fader David. Men jag är en helt ung man, som inte rätt förstår att vara ledare och anförare. Och din tjänare är här bland ditt folk, det som du har utvalt, ett folk som är så talrikt att det inte kan räknas eller överblickas på grund av sin mängd. Så ge nu din tjänare ett lydigt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont. Ty vem förmår väl annars att vara domare för detta ditt stora folk?« Detta, att Salomo bad om sådant, behagade Herren. Och Gud sade till honom: »Eftersom du har bett om sådant och inte bett om ett långt liv, inte heller bett om rikedom eller bett om dina fienders liv, utan har bett om att få förstånd att ge akt på vad rätt är, se, därför vill jag göra som du önskar. Se, jag ger dig ett så vist och förståndigt hjärta, att din like inte har funnits före dig och att din like inte heller skall framträda efter dig. Dessutom ger jag dig också vad du inte har bett om, nämligen både rikedom och ära, så att ingen kung under hela din tid skall vara din like.«
Responsoriepsalm Ps 119:9–14 (R. 12b)
R. Herre, lär mig dina stadgar.
Hur skall en yngling bevaras från skuld?
Genom att hålla sig till ditt ord. R.
Jag söker dig av allt mitt hjärta,
låt mig inte fara vilse från dina bud. R.
Jag gömmer dina löften i mitt hjärta,
för att jag inte skall synda mot dig. R.
Lovad vare du, Herre!
Lär mig dina stadgar. R.
Med mina läppar förkunnar jag alla dina lagar.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg
såsom över alla skatter. R.
Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:
Läsning 1 Kung 3:4–13
Den främsta offerplatsen var den i Givón. Dit begav sig kung Salomo för att offra, och han frambar tusen brännoffer på altaret där.
I Givón visade sig Herren för Salomo i en dröm om natten. Gud sade : ”Be om vad du vill. Jag skall ge dig det.” Salomo svarade : ”Du visade stor godhet mot din tjänare David, min far, eftersom han levde troget, rättfärdigt och redligt inför dig. Och du har hållit fast vid denna stora godhet och gett honom en son som nu sitter på hans tron. Det är du, Herre, min Gud, som har gjort mig till kung efter min far David, och här står jag nu ung och oerfaren mitt i det folk som du har utvalt, ett folk så stort, så talrikt att det inte kan räknas. Ge din tjänare ett lyhört sinne, så att jag kan skipa rätt åt ditt folk och skilja mellan gott och ont. Vem skulle annars kunna döma över ditt väldiga folk ?”
Denna bön behagade Herren, det gladde honom att Salomo bad om detta. Gud sade : ”Eftersom du bad om detta och inte om ett långt liv eller om rikedom och inte heller om dina fienders död utan bad om gåvan att urskilja vad som är rätt, så uppfyller jag nu din bön och gör dig visare och mer insiktsfull än någon har varit före dig eller kommer att bli efter dig. Också det som du inte har bett om ger jag dig, rikedom och ära i alla dina dagar, mer än vad någon annan kung har haft.
Responsoriepsalm Ps 119:9–14 (R. jfr 12b)
R. Herre, lär mig dina stadgar.
Hur skall en yngling bevaras från skuld ?
Genom att hålla sig till ditt ord. R.
Jag söker dig av allt mitt hjärta,
låt mig inte fara vilse från dina bud. R.
Jag gömmer dina löften i mitt hjärta,
för att jag inte skall synda mot dig. R.
Herre, lovad vare du !
Lär mig dina stadgar. R.
Med mina läppar
förkunnar jag alla dina lagar. R.
Jag fröjdar mig över dina vittnesbörds väg
såsom över alla skatter. R.
Halleluja Joh 10:27
V. Mina får lyssnar till min röst, säger Herren.
Jag känner dem, och de följer mig.
Evangelium Mark 6:30–34
Vid den tiden samlades apostlarna hos Jesus och berättade för honom om allt de hade gjort och vad de hade undervisat om. Han sade till dem: »Följ med mig bort till en öde trakt, så att vi får vara ensamma och ni kan vila er lite.« Det var så många som kom och gick att de inte ens fick tid att äta.
De gav sig av i båten till en öde trakt för att vara ensamma. Men man såg att de for och många fick veta det, och från alla städerna skyndade folk dit till fots och hann före dem. När han steg i land, fick han se en stor skara människor. Han fylldes av medlidande med dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem länge.