Hoppa till innehåll

Tisdag den 4 november

Läsning Rom 12:5-16a

 

Vi utgör, fast många, en enda kropp i Kristus, men var för sig är vi lemmar som är till för varandra. Vi har olika gåvor allt efter den nåd vi har fått: profetisk gåva i förhållande till vår tro, tjänandets gåva hos den som tjänar, undervisningens gåva hos den som undervisar, tröstens gåva hos den som tröstar och förmanar, gåvan att frikostigt dela med sig, att vara nitisk som ledare och att med glatt hjärta visa barmhärtighet.

     Er kärlek skall vara uppriktig. Avsky det onda, håll fast vid det goda. Visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek, överträffa varandra i ömsesidig aktning. Slappna inte i er iver, håll er brinnande i anden. Tjäna Herren. Gläd er i hoppet, var uthålliga i lidandet och ihärdiga i bönen. Hjälp Guds heliga med vad de behöver, vinnlägg er om gästfrihet. Välsigna dem som förföljer er, välsigna dem och förbanna dem inte. Gläd er med dem som gläder sig och gråt med dem som gråter. Bemöt alla lika och håll er inte för goda att umgås med dem som är ringa. Var inte självkloka.

 

Responsoriepsalm Ps 131

 

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 1993:

 

R. Herre, låt mig finna vila hos dig.

 

Herre, mitt hjärta är inte fyllt av stolthet,

     jag ser mig inte omkring i högmod.

Jag umgås inte med stora planer,

     med ting som är mig för svåra. R.

 

Nej, jag har lugnat och stillat min själ,

     min själ är stilla som ett barn i sin moders famn. R.

 

Hoppas på Herren, Israel,

     nu och för evigt. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band II utgivet 2022:

 

R. Herre, låt min själ finna vila hos dig.

 

Herre, mitt hjärta är inte högmodigt,

     jag ser mig inte omkring i övermod.

Jag umgås inte med stora planer,

     med ting som är mig för svåra. R.

 

Nej, jag har lugnat och stillat min själ,

     jag är som ett avvant barn,

som ett avvant barn i sin moders famn,

     så är min själ i mig. R.

 

Hoppas på Herren, Israel,

     från nu och till evig tid. R.

 

Halleluja Matt 11:28

 

V. Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor;

jag skall skänka er vila, säger Herren.

 

Evangelium Luk 14:15–24

 

Vid den tiden då Jesus var bjuden på måltid, sade en av gästerna till honom: »Salig den som får vara med om måltiden i Guds rike.« Jesus svarade: »En man skulle ha en fest och bjöd många gäster. När festen skulle börja, skickade han sin tjänare att säga till de inbjudna: ’Välkomna, allt är färdigt.’ Men alla hade de någon ursäkt att komma med. En lät hälsa: ’Jag har köpt en åker och är tvungen att gå och se på den, förlåt att jag inte kan komma.’ En annan sade: ’Jag har köpt fem par oxar och måste ut och se vad de går för, förlåt att jag inte kan komma.’ En tredje sade: ’Jag har just gift mig, så jag kan inte komma.’ När tjänaren kom tillbaka och berättade detta, greps hans herre av vrede och sade: ’Gå genast ut på gator och gränder i staden och hämta hit alla fattiga och krymplingar och blinda och lytta.’ Och tjänaren sade: ’Herre, jag har gjort som du befallde, men ännu finns det plats.’ Då sade mannen till sin tjänare: ’Gå ut på vägarna och stigarna och se till att folk kommer hit, så att mitt hus blir fullt. Jag säger er att ingen av alla dem som först blev bjudna skall få vara med på min fest.’«