Lördag den 20 juni
Läsning 2 Krön 24:17–25
När Jójada var död kom Judas furstar till kungen och gjorde sin uppvaktning, och han lyssnade till dem. De övergav Herrens, sina fäders Guds, hus och tillbad ashérapålar och avgudar. Deras brott drog vrede över Juda och Jerusalem. Herren sände då profeter till dem för att få dem att återvända till honom ; profeterna varnade dem, men de ville inte lyssna.
Guds ande uppfyllde Sakárja, prästen Jójadas son, och han ställde sig framför folket och sade : ”Så säger Gud : Varför bryter ni mot Herrens bud så att lyckan sviker er ? Ni har övergett Herren, därför har han övergett er.” De sammansvor sig mot honom, och på kungens order stenade de honom på templets förgård. Kung Joash hade glömt den kärlek Sakárjas far Jójada visat honom och dödade hans son. I dödsögonblicket ropade han : ”Må Herren se och straffa.”
Vid årsskiftet tågade den arameiska hären mot Joash. Arameerna trängde in i Juda och Jerusalem, de utplånade alla furstar i folket, och det byte de tog sände de till kungen i Damaskus. Trots att den arameiska hären var liten lät Herren en mycket stor här falla i dess våld, eftersom folket hade övergett Herren, sina fäders Gud. Så verkställde de domen över Joash.
Arameerna lämnade Joash svårt sårad och drog sig tillbaka. Då sammansvor sig hans närmaste män mot honom för att hämnas prästen Jójadas sons död, och de dräpte honom i hans säng. Han begravdes
i Davids stad, men han lades inte i kungagravarna.
Responsoriepsalm Ps 89:4–5, 29–34 (R. 29a)
R. Jag skall bevara min nåd åt honom i evighet.
Jag har slutit ett förbund med min utvalde,
med ed har jag lovat min tjänare David :
Jag skall befästa din ätt för evigt
och låta din tron bestå från släkte till släkte. R.
Jag skall bevara min nåd åt honom i evighet,
mitt förbund med honom skall stå fast.
Jag skall låta hans ätt bestå för evigt,
hans tron, så länge himmelen varar. R.
Om hans söner överger min lag
och inte vandrar efter mina befallningar,
om de bryter mot mina stadgar
och inte håller mina bud,
då skall jag hemsöka deras överträdelse med ris
och deras missgärning med plågor,
men jag skall inte ta ifrån dem min nåd,
jag skall inte svika i trofasthet. R.
Halleluja Jfr 2 Kor 8:9
V. Jesus Kristus var rik men blev fattig för er skull,
för att vi genom hans fattigdom skulle bli rika.
Evangelium Matt 6:24–34
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Ingen kan tjäna två herrar. Antingen kommer han att hata den ene och älska den andre eller att hålla fast vid den ene och inte bry sig om den andre. Ni kan inte tjäna både Gud och mammon.
Därför säger jag er: bekymra er inte för mat och dryck att leva av eller för kläder att sätta på kroppen. Är inte livet mer än födan och kroppen mer än kläderna? Se på himlens fåglar, de sår inte, skördar inte och samlar inte i lador, men er himmelske fader föder dem. Är inte ni värda mycket mer än de? Vem av er kan med sina bekymmer lägga en enda aln till sin livslängd? Och varför bekymrar ni er för kläder? Se på ängens liljor, hur de växer. De arbetar inte och spinner inte. Men jag säger er: inte ens Salomo i all sin prakt var klädd som en av dem. Om nu Gud ger sådana kläder åt gräset på ängen, som i dag finns till och i morgon stoppas i ugnen, skall han då inte ha kläder åt er, ni trossvaga? Gör er därför inga bekymmer, fråga inte: Vad skall vi äta? Vad skall vi dricka? Vad skall vi ta på oss? Allt sådant jagar hedningarna efter. Men er himmelske fader vet att ni behöver allt detta. Sök först hans rike och hans rättfärdighet, så skall ni få allt det andra också. Gör er därför inga bekymmer för morgondagen. Den får själv bära sina bekymmer. Var dag har nog av sin egen plåga.«