Inspektioner och kontroll av barnskyddsarbetet lokalt

Det praktiska ansvaret att implementera beredskapsplanens trygghetsregler vilar på kyrkoherdarna, rektorerna för de nationella missionerna och de orientaliska kyrkorna som är representerade i Sverige samt ledarna inom de katolska rörelserna och organisationerna som i sin verksamhet har kontakt med barn och ungdomar. Barnskyddsombudets ansvar är att utbilda dem och deras medarbetare i genomförandet av planen, granska deras insatser, påpeka brister och kontrollera att dessa åtgärdas. Ett undantag är katolska skolor och förskolor vars verksamhet granskas av Skolinspektionen. Vi erbjuder dock även där information och dialog om stiftets beredskapsarbete.

Lokalt ska det överallt finnas uppdaterade lister över personer som deltar i kyrkans arbete med barn. Det ska kontrolleras att blanketterna (DH710) som ska dokumentera 1) att anställda och volontärer har kunskaper om Beredskapsplanen, 2) att de har visat upp utdrag ur belastningsregistret från Polisen, samt 3) att de formellt har fått sina uppdrag, är korrekt ifyllda.

Under barnskyddsombudets inspektion genomförs strukturerade samtal med den lokala kyrkoherden/motsvarande och i en del fall även med någon ansvarig ledare för barnverksamheten. Frågorna bygger på kraven i Beredskapsplanen och kompletteras med fysisk inspektion av de lokaler där aktiviteter med barn och ungdomar äger rum. Efter besöket skrivs en rapport med sammanfattningar och eventuella anmärkningar, samt datum för kontrollbesök då bristerna ska vara åtgärdade. Rapporten skickas till kyrkoherden samt till stiftets generalvikarie. Analyserna av de sammantagna rapporterna ligger till grund för barnskyddsombudets årsrapport om hela stiftet. I varje lokal rapport ingår bl.a. en beskrivning av aktuella aktiviteter med barn och ungdomar och en riskbedömning av verksamheten.

 

Under 2020 introduceras tre nyheter:

 

1. INCIDENTRAPPORT

Övergrepp är kriminella handlingar som ska anmälas. De kan leda till åtal och dom. Det finns dock en del händelser – här kallade incidenter - som skapar otrygghet för barn och unga men som inte kan klassas som kriminella. Dessa stör verksamheten och trivseln och får inte sopas under mattan. De ska dokumenteras och åtgärdas av de ansvariga ledarna och detta ska kunna kontrolleras i samband med barnskyddsombudets inspektioner.

Med incidenter menas här alla sorters kränkande behandling av barn och unga, vare sig det är vuxna eller barn som ansvarar för dem. Det kan vara trakasserier, fysiska påhopp, skadegörelse, eller annat som skapar otrygghet bland barn och unga inom verksamheten. Det kan även röra sig om mindre olyckor och skador orsakade av brister i lokaler eller utrustning samt om upplevd diskriminering.

En särskild pärm med incidentrapporter ska kunna hittas i arkivet. Rapporterna ska i varje enskild fall innehålla följande fyra punkter:

  1. Beskriv händelsen
  2. Beskriv era omedelbara åtgärder
  3. Vad tror ni gjorde det möjligt att incidenten kunde hända?
  4. Vilka åtgärder har ni vidtagit för att hindra att liknande saker händer igen?

Därtill namn på den/de som först anmälde incidenten (det kan vara ett barn, en förälder, en ledare eller prästen själv) och slutligen underskrift av kyrkoherden eller motsvarande ledare samt datum.

 

2. TRIVSELENKÄT:

Regelbundet, minst en gång om året, bör barn och unga höras om hur de trivs med aktiviteterna, de fysiska ramarna och omständigheterna kring verksamheten. Detta kan ske i form av en trivsel-enkät. Utformningen kan se ut på olika sätt men den ska återspegla barnens egna synpunkter och perspektiv. Finns det önskemål om förändringar ska dessa antecknas. Trivsel-enkäter läggs in i pärmen med incidentrapporterna och tas upp i samband med barnskyddsombudets inspektion.

 

3. BARNKONSEKVENS-ANALYS:

Vid större förändringar av verksamheten (såsom vid byggnationer) liksom vid mindre, såsom fastläggning av budget, planering och utvärdering av den pastorala verksamheten ska barnkonsekvens-analyser göras. Det betyder att det ska finnas en dokumenterad reflexion över vilka konsekvenser sådana tilltag kan tänkas få respektive ha haft för barnen i verksamheten. Detta barnperspektiv ska ingå naturligt i alla beslut som berör den del av verksamheten där barn på något sätt förekommer.