Angående Skolinspektionens beslut om Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg

Igår nåddes vi av beskedet om Skolinspektionens beslut att återkalla tillståndet för Katolska skolan av Notre Dame i Göteborg. Mina tankar går nu till skolans barn och deras familjer men också till lärare och övrig personal. Jag förstår den oro och osäkerhet som många nu känner. 

En skola som bygger broar

Katolska skolan av Notre Dame har en historia som sträcker sig tillbaka till 1873. Under mer än 150 år har skolan varit en del av Göteborgs utbildningsliv och katolska kyrkans närvaro i staden.

Skolan har också haft en viktig roll för integrationen. Här möts barn från olika delar av Göteborg, även från socialt utsatta och segregerade områden. Genom skolans centrala läge har barnen kunnat möta människor och miljöer utanför sina egna bostadsområden. De har delat klassrum, lärt känna varandra och hittat vänner. Det är så integration blir verklighet i vardagen.

Samtidigt innebär denna mångfald särskilda utmaningar eftersom barnen har olika förutsättningar, språkkunskaper och behov av stöd. Att möta deras behov kräver kunskap, resurser och tid. Jag vill därför särskilt uttrycka min uppskattning för skolans lärare och medarbetare, som med stort personligt engagemang - ofta långt utöver vad som kan förväntas - arbetar för barnens bästa.

Bristerna måste tas på allvar

Varje barn har rätt till en god och trygg utbildning som uppfyller skollagens krav och det gäller självklart också en katolsk skola. Man får inte förneka eller förringa de brister som Skolinspektionen har påtalat. Det som har brustit måste åtgärdas och huvudmannen har ett särskilt ansvar för detta. Samtidigt kräver genomförandet av bestående förändringar resurser och tid.

Barnens bästa måste stå i centrum

Det som är mest oroande nu är konsekvenserna för barnen. Att omkring 350 elever tvingas byta skola mitt under ett pågående läsår kommer att påverka deras trygghet och det kommer att bli särskilt svårt för de barn som redan har språkliga eller sociala utmaningar.

Skolan ber inte om undantag från de krav som gäller för andra skolor utan vädjar nu om mer tid för att slutföra och säkerställa det förändringsarbete som redan pågår.

Jag hoppas därför att det går att hitta lösningar som gör det möjligt att fullfölja de nödvändiga förbättringarna utan att barnen drabbas av ett så ingripande avbrott i sin skolgång.

Må Gud välsigna alla som berörs av denna svåra situation.

+ Anders Arborelius OCD
Biskop, Stockholms katolska stift