Torsdag den 25 december

JULDAGEN – KRISTI FÖDELSE

Högtid

Julnattens mässa

Första läsningen Jes 9:2–7

Det folk som vandrar i mörkret

ser ett stort ljus,

över dem som bor i mörkrets land

strålar ljuset fram.

Du låter jublet stiga,

du gör glädjen stor.

De gläds inför dig

som man gläds vid skörden,

som man jublar när bytet fördelas.

Oket som tyngde dem,

stången på deras axlar,

förtryckarens piska

bryter du sönder,

som den dag då Midjan besegrades.

Stöveln som bars i striden

och manteln som fläckats av blod,

allt detta skall brännas, förtäras av eld.

Ty ett barn har fötts,

en son är oss given.

Väldet är lagt på hans axlar,

och detta är hans namn:

Allvis härskare,

Gudomlig hjälte,

Evig fader,

Fredsfurste.

Väldet skall bli stort,

fredens välsignelser utan gräns

för Davids tron och hans rike.

Det skall befästas och hållas vid makt

med rätt och rättfärdighet

nu och för evigt.

Herren Sebaots lidelse

skall göra detta.

Responsoriepsalm Ps 96:1–3, 11–13 (R. jfr Luk 2:11)

När responsoriepsalmen sjungs så används texten i Cecilia 663. När den läses används följande text:

R. I dag är en frälsare född åt oss. Han är Messias, Herren.

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,

sjung till Herrens ära, hela världen!

Sjung till Herrens ära, prisa hans namn,

ropa ut hans seger dag efter dag! R.

Förkunna hans ära bland folken,

bland alla människor hans under! R.

Må himlen fröjdas och jorden jubla,

havet brusa och allt det rymmer,

marken och allt den bär må glädja sig. R.

Då skall alla träd i skogen jubla

inför Herren — se, han kommer,

se, han kommer för att råda över jorden,

råda rättvist över världen,

råda trofast över folken. R.

Andra läsningen Tit 2:11–14

Guds nåd har blivit synlig som en räddning för alla människor. Den lär oss att säga nej till ett gudlöst liv och denna världens begär och att leva anständigt, rättrådigt och fromt i den tid som nu är, medan vi väntar på att vårt saliga hopp skall infrias och vår store gud och frälsare Kristus Jesus träda fram i sin härlighet. Han har offrat sig själv för oss, för att friköpa oss från alla synder och göra oss rena, så att vi blir hans eget folk, uppfyllt av iver att göra vad som är gott.

Halleluja Luk 2:10–11

V. Jag bär bud till er om en stor glädje:

i dag har en frälsare fötts åt er, han är Messias, Herren.

Evangelium Luk 2:1–14

Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judeen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.

Medan de befann sig där var tiden inne för henne att föda, och hon födde sin son, den förstfödde. Hon lindade honom och lade honom i en krubba, eftersom det inte fanns plats för dem inne i härbärget.

I samma trakt låg några herdar ute och vaktade sin hjord om natten. Då stod Herrens ängel framför dem och Herrens härlighet lyste omkring dem, och de greps av stor förfäran. Men ängeln sade till dem: »Var inte rädda. Jag bär bud till er om en stor glädje, en glädje för hela folket. I dag har en frälsare fötts åt er i Davids stad, han är Messias, Herren. Och detta är tecknet för er: ni skall finna ett nyfött barn som är lindat och ligger i en krubba.« Och plötsligt var där tillsammans med ängeln en stor himmelsk här som prisade Gud:

»Ära i höjden åt Gud

och på jorden fred åt dem han har utvalt.«

Julottans mässa

Första läsningen Jes 62:11–12

Herren förkunnar över hela jorden:

Säg till dotter Sion:

Se, din räddare kommer.

Sin segerlön har han med sig,

de han vunnit går framför honom.

De skall kallas »det heliga folket«,

»de som Herren befriat«,

och du skall heta »den man söker sig till«,

»staden som aldrig blir övergiven«.

Responsoriepsalm Ps 97:1, 6, 11–12

När responsoriepsalmen sjungs så används texten i Cecilia 664. När den läses används följande text:

R. I dag har ett ljus gått upp över oss:

Herren, Frälsaren, är född.

Herren är konung! Må jorden jubla,

de fjärran kusterna glädja sig.

Himlen förkunnar hans rättfärdighet,

hans härlighet skådas av alla folk. R.

Ljus bryter fram för de rättfärdiga

och glädje för de redbara.

Ni rättfärdiga, gläd er över Herren

och prisa hans heliga namn. R.

Andra läsningen Tit 3:4–7

När Guds, vår frälsares, godhet och kärlek till människorna blev uppenbara räddade han oss — inte därför att vi gjort några rättfärdiga gärningar utan därför att han är barmhärtig — och han gjorde det med det bad som återföder och förnyar genom den helige Ande. Genom Jesus Kristus, vår frälsare, har han låtit Anden strömma över oss, för att vi genom Guds nåd skall bli rättfärdiga och, så som det är vårt hopp, vinna evigt liv.

Halleluja Luk 2:14

V. Ära i höjden åt Gud

och på jorden fred åt dem han har utvalt.

Evangelium Luk 2:15–20

När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: »Låt oss gå in till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.« De skyndade i väg och fann Maria och Josef och det nyfödda barnet som låg i krubban. När de hade sett det berättade de vad som hade sagts till dem om detta barn. Alla som hörde det häpnade över vad herdarna sade. Maria tog allt detta till sitt hjärta och begrundade det. Och herdarna vände tillbaka och prisade och lovade Gud för vad de hade fått höra och se: allt var så som det hade sagts dem.

Juldagens mässa

Första läsningen Jes 52:7–10

Härligt är att höra budbärarens steg

när han kommer över bergen,

han som bär bud om seger,

som ropar ut goda nyheter,

bär bud om räddning

och säger till Sion: »Din Gud är konung!«

Hör, dina väktare ropar och jublar.

Med egna ögon ser de

hur Herren vänder åter till Sion.

Brist ut i jubel, Jerusalems ruiner,

Herren tröstar sitt folk och friköper Jerusalem.

Herren visar sin makt och helighet inför alla folk,

hela jorden skall se hur vår Gud räddar oss.

Responsoriepsalm Ps 98:1–6 (R. jfr 3c)

När responsoriepsalmen sjungs så används texten i Cecilia 665. När den läses används följande text:

R. Herren kommer, och hela världen får skåda frälsningen.

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,

ty han har gjort underbara ting.

Han vann seger med sin starka hand,

med sin heliga arm. R.

Herren har visat att han räddar,

folken fick skåda hans seger.

Med godhet och trofasthet

har han tänkt på Israels folk.

Hela jorden har sett att vår Gud räddar. R.

Hylla Herren, hela världen,

brist ut i jubel och sång!

Sjung till lyra för Herren,

låt lyrans strängar klinga!

Blås i trumpeter och horn,

hylla konungen, Herren! R.

Andra läsningen Heb 1:1–6

Många gånger och på många sätt talade Gud i forna tider till våra fäder genom profeterna, men nu vid denna tidens slut har han talat till oss genom sin son, som han har insatt till att ärva allting liksom han också har skapat världen genom honom. Och han, som är utstrålningen av Guds härlighet och en avbild av hans väsen och som bär upp allt med kraften i sitt ord, har renat oss från synden och sitter på Majestätets högra sida i höjden. Han har blivit lika mycket mäktigare än änglarna som det namn han har fått i arv är förmer än deras. Ty aldrig har Gud sagt till någon ängel: Du är min son, jag har fött dig i dag, eller: Jag skall vara hans fader, och han skall vara min son. Och när han låter sin förstfödde son träda in i världen säger han: Alla Guds änglar skall hylla honom.

Halleluja

V. Helig är denna dag,

ty i dag har Ljuset gått upp över världen.

Kom, låt oss tillbedja Herren.

Evangelium Joh 1:1–18

I begynnelsen fanns Ordet, och Ordet fanns hos Gud, och Ordet var Gud. Det fanns i begynnelsen hos Gud. Allt blev till genom det, och utan det blev ingenting till av allt som finns till. I Ordet var liv, och livet var människornas ljus. Och ljuset lyser i mörkret, och mörkret har inte övervunnit det.

Det kom en man som var sänd av Gud, hans namn var Johannes. Han kom som ett vittne för att vittna om ljuset, så att alla skulle komma till tro genom honom. Själv var han inte ljuset, men han skulle vittna om ljuset.

Det sanna ljuset, som ger alla människor ljus, skulle komma in i världen. Han var i världen, och världen hade blivit till genom honom, men världen kände honom inte. Han kom till det som var hans, och hans egna tog inte emot honom. Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, som har blivit födda inte av blod, inte av kroppens vilja, inte av någon mans vilja, utan av Gud.

Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning. Johannes vittnar om honom och ropar: »Det var om honom jag sade: Han som kommer efter mig går före mig, ty han fanns före mig.«

Av hans fullhet har vi alla fått del, med nåd och åter nåd. Ty lagen gavs genom Mose, men nåden och sanningen har kommit genom Jesus Kristus. Ingen har någonsin sett Gud. Den ende sonen, själv gud och alltid nära Fadern, han har förklarat honom för oss.

eller (kortare läsning):

Evangelium Joh 1:1–5, 9–14

Och Ordet blev människa och bodde bland oss, och vi såg hans härlighet, en härlighet som den ende sonen får av sin fader, och han var fylld av nåd och sanning.