Torsdag den 23 november
Läsning 1 Mack 2:15–29
Kungens män, som skulle tvinga folket till avfall, kom till staden Modein för att invånarna där skulle offra, och många israeliter samlades kring dem. Mattathias och hans söner höll sig för sig själva. Då vände sig kungens män till Mattathias och sade: »Du är en ansedd ledare och en betydande man här i staden, och du har stöd av söner och bröder. Kom fram och bli den förste att lyda kungens förordning, så som alla folk har gjort, också männen i Judeen och de som är kvar i Jerusalem. Då skall du och dina söner utses till kungens vänner, och du och dina söner skall bli hedrade med silver och guld och många andra gåvor.«
Men Mattathias ropade högt till svar: »Om så vartenda folk under kungens välde lyder honom och har avfallit från sina fäders religion och alla har valt att följa hans påbud, så skall jag och mina söner och bröder ändå hålla fast vid våra fäders förbund. Aldrig får det ske att vi överger lagen och buden! Kungens ord rättar vi oss inte efter, och från vår gudsdyrkan skall vi inte vika, vare sig åt höger eller åt vänster.«
Just som han sagt detta, trädde en judisk man fram i allas åsyn för att offra på altaret i Modein enligt kungens förordning. När Mattathias såg det, greps han av en helig iver som kom honom att darra i sitt innersta. Lågande av rättfärdig vrede rusade han fram och högg ner mannen invid altaret. På samma gång dödade han kungens man som övervakade offrandet, och altaret rev han ner. Så värnade han lagen med helig iver, så som Pinhas hade gjort mot Simri, Salus son.
Och Mattathias ropade högt ut över staden: »Följ med mig härifrån, alla som ivrar för lagen och stöder förbundet!« Sedan flydde han med sina söner till bergen och lämnade kvar allt de ägde i staden. Många som längtade efter rättfärdighet och rättvisa drog då ut i öknen för att bosätta sig där.
Responsoriepsalm Ps 50:1–2, 5–6, 14–15 (R. 23b)
Ur Lektionarium för vardagar band II utgiven 1993:
R. Den som ger akt på sin väg skall få se Guds frälsning.
Gud, Herren Gud, talar och kallar hela jorden,
ända från öster till väster.
Från Sion, det fullkomligt sköna,
träder Gud fram i glans. R.
»Samla inför mig mina fromma,
som sluter förbund med mig vid offer.«
Himlarna förkunnar att han är rättfärdig,
att Gud är den som skipar rätt. R.
Offra lovets offer åt Gud,
och infria dina löften till den Högste.
»Åkalla mig i nöden,
så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.« R.
Ur Lektionarium för vardagar band II utgiven 2022:
R. Den som ger akt på sin väg skall få se Guds frälsning.
Gud, Herren Gud, talar och kallar hela jorden,
från solens uppgång ända till dess nedgång.
Från Sion, det fullkomligt sköna,
träder Gud fram i glans. R.
»Samla inför mig mina fromma,
som sluter förbund med mig vid offer.«
Himlarna förkunnar att han är rättfärdig,
att Gud är den som skipar rätt. R.
Offra lovets offer åt Gud,
och infria dina löften till den Högste.
»Åkalla mig i nöden,
så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.« R.
Halleluja Jfr Ps 95:8ab
V. I dag må ni inte förhärda era hjärtan
utan höra Herrens röst.
Evangelium Luk 19:41–44
Vid den tiden då Jesus kom närmare Jerusalem och såg staden, började han gråta över den och sade: »Om du denna dag hade förstått, också du, vad som ger dig fred! Men nu är det fördolt för dig. Det skall komma en tid då du får se dina fiender bygga vallar runt dig och omringa dig och ansätta dig från alla håll. De skall slå dig och ditt folk till marken, och de skall inte lämna sten på sten, eftersom du inte förstod att tiden var inne för Guds besök.«