Måndag den 15 oktober

Läsning                                                                                          Gal 4:22–24, 26–27, 31 – 5:1

 

Där står skrivet att Abraham fick två söner, en med sin slavinna och en med den fria kvinnan. Men hans son med slavinnan var född efter naturens ordning, sonen med den fria kvinnan tack vare ett löfte. Häri ligger en djupare innebörd: de två kvinnorna är två förbund. Det ena kommer från berget Sinai och föder sina barn till slavar, det är Hagar. Men det Jerusalem som finns i himlen är fritt; det är vår moder, som det står skrivet:

 

Gläd dig, du ofruktsamma och barnlösa,

jubla högt, du som inte har känt födslovåndor,

ty den ensamma får många barn,

fler än den som har en man.

 

Alltså, bröder, är vi inte barn till en slavinna utan till den fria kvinnan. Till den friheten har Kristus befriat oss. Stå därför fasta, och låt ingen lägga på er slavoket igen.

 

Responsoriepsalm                                                                                Ps 113 1–5a, 6–7 (R. 2)

 

R. Välsignat vare Herrens namn från nu och till evig tid

eller: Halleluja.

 

Lova Herren, ni Herrens tjänare,

                      lova Herrens namn.

Välsignat vare Herrens namn

                      från nu och till evig tid. R.

 

Från solens uppgång till dess nedgång

                      må Herrens namn vara lovat.

Herren är upphöjd över alla folk,

                      hans ära når över himlen. R.

 

Ja, vem är som Herren, vår Gud,

                      han som ser ned så djupt

                      – ja, vem i himlen och på jorden?

Han som upprättar den ringe ur stoftet,

                      han som lyfter den fattige ur dyn. R.

 

Halleluja                                                                                                                 Jfr Ps 95:8ab

V. I dag må ni inte förhärda era hjärtan

utan höra Herrens röst.

 

Evangelium                                                                                                          Luk 11:29–32

 

Vid den tiden sade Jesus till folket: »Detta släkte är ett ont släkte. Det vill ha ett tecken, men det skall inte få något annat än Jona-tecknet. Ty liksom Jona blev ett tecken för folket i Nineve, skall Människosonen bli det för detta släkte. Söderns drottning skall uppstå vid domen tillsammans med människorna i detta släkte och bli deras dom. Ty hon kom från jordens yttersta gräns för att lyssna till Salomos vishet, men här finns något som är förmer än Salomo. Folk från Nineve skall uppstå vid domen tillsammans med detta släkte och bli dess dom. Ty de omvände sig vid Jonas förkunnelse, men här finns något som är förmer än Jona.