Söndag den 13 oktober

TJUGOÅTTONDE SÖNDAGEN »UNDER ÅRET«

 

Första läsningen                                                                                              2 Kung 5:14–17

 

Naaman, den arameiske kungens överbefälhavare for ner och doppade sig sju gånger i Jordan, som gudsmannen Elisha hade sagt. Då läktes hans hud och blev som ett barns, och han var ren. Han vände tillbaka till gudsmannen med hela sitt följe, gick fram till honom och sade: »Nu vet jag att det inte finns någon gud på hela jorden utom i Israel. Jag ber dig ta emot en gåva av din tjänare.« Men Elisha svarade: »Så sant Herren lever, han som jag tjänar: det kan jag inte göra.« Och fastän Naaman försökte övertala honom vägrade Elisha att ta emot någon gåva. Då sade Naaman: »Låt mig få ta med så mycket jord som ett par mulåsnor kan bära. I fortsättningen kommer din tjänare inte att frambära brännoffer och slaktoffer till några andra gudar, bara till Herren.«

 

Responsoriepsalm                                                                          Ps 98:1–4 (R. Mark 12:39)

 

R. Herren, vår Gud, är den ende Herren.

 

Sjung till Herrens ära, sjung en ny sång,

                      ty han har gjort underbara ting.

Han vann seger med sin starka hand,

                      med sin heliga arm. R.

 

Herren har visat att han räddar,

                      folken fick skåda hans seger.

Med godhet och trofasthet

                      har han tänkt på Israels folk.

                      Hela jorden har sett att vår Gud räddar. R.

 

Hylla Herren, hela världen,

                      brist ut i jubel och sång! R.

 

eller om responsoriepsalmen sjungs: se Cecilia 665

 

Andra läsningen                                                                                                   2 Tim 2:8–13

 

Minns att Jesus Kristus, ättling till David, har uppstått från de döda, enligt mitt evangelium, för vars skull jag far illa och till och med har satts i fängelse som en förbrytare. Men Guds ord har inte fängslats. Jag uthärdar allt för de utvaldas skull, för att också de skall vinna frälsning genom Kristus Jesus och evig härlighet. Detta är ett ord att lita på. Ty har vi dött med honom skall vi också leva med honom; härdar vi ut skall vi också härska med honom; förnekar vi honom skall han också förneka oss; är vi trolösa förblir han ändå trogen, för han kan inte förneka sig själv.

 

Halleluja                                                                                                            Jfr 1 Thess 5:18

 

V. Tacka alltid Gud, ge honom ära:

det är hans vilja i Kristus Jesus.

 

Evangelium                                                                                                          Luk 17:11–19

 

Under sin vandring mot Jerusalem följde Jesus gränsen mellan Samarien och Galileen. När han var på väg in i en by kom tio spetälska emot honom. De stannade på avstånd och ropade: »Jesus, mästare, förbarma dig över oss!« Då sade han till dem: »Gå och visa upp er för prästerna!« Och medan de var på väg dit blev de rena. En av dem vände tillbaka när han såg att han hade blivit frisk. Med hög röst prisade han Gud och kastade sig till marken vid Jesu fötter och tackade honom. Han var samarier. Jesus frågade: »Blev inte alla tio rena? Var är de nio andra? Är det bara den här främlingen som har vänt tillbaka för att ge Gud ära?« Och han sade till mannen: »Stig upp och gå. Din tro har hjälpt dig.«