Onsdag den 25 september

Läsning                                                                                                                         Esr 9:5–9

 

Vid tiden för aftonoffret steg jag, Esra, upp från min bedrövelse och rev sönder min livrock och min kåpa. Därefter föll jag ned på mina knän och räckte ut mina händer till Herren, min Gud, och sade: »Min Gud, jag skäms och blygs för att upplyfta mitt ansikte till dig, min Gud, ty våra missgärningar har växt oss över huvudet, och vår skuld är stor ända upp till himmelen. Från våra fäders dagar ända till denna dag har vi stått i stor skuld, och genom våra missgärningar har vi, med våra kungar och präster, lämnats i främmande kungars hand och har drabbats av svärd, fångenskap, plundring och skam, så som det sker med oss än i dag. Men nu har ett litet ögonblick nåd bevisats oss från Herren, vår Gud, så att han har låtit en räddad skara bli kvar av oss och gett oss fotfäste på sin heliga plats, för att han, vår Gud, så skulle låta ljus gå upp för våra ögon och ge oss något litet andrum i vår träldom. Ty trälar är vi, men i vår träldom har vår Gud inte övergett oss, utan han har låtit oss finna nåd inför Persiens kungar, så att de har gett oss andrum till att återupprätta vår Guds hus och bygga upp dess ruiner och bereda oss en skyddad plats i Juda och Jerusalem.«

 

Responsoriepsalm                                                                               Tob 13:2, 4, 6–8 (R. 1b)

 

R. Välsignad är Gud som lever i evighet.

 

Herren slår men förbarmar sig också,

                      han för oss till dödsriket längst ner i jorden,

han för oss också upp ur förintelsen.

                      Ingen kan undfly hans hand. R.

 

Där visade han er sin storhet.

                      Lovsjung honom inför alla människor,

                      ty han är vår herre,

han är vår Gud, han är vår fader,

                      han är Gud i all evighet. R.

 

Se vad han har gjort för er

                      och tacka honom med hög röst,

prisa rättfärdighetens herre

                      och lovsjung evighetens konung. R.

 

Jag tackar honom i min fångenskaps land,

                      jag visar det syndiga folket hans kraft och storhet. R.

 

Vänd om, ni syndare, lev rättfärdigt inför honom

                      – kanske skall han visa er kärlek och barmhärtighet. R.

 

Halleluja                                                                                                                    Mark 1:15

 

V. Tiden är inne, Guds rike är nära.

Omvänd er och tro på evangeliet.

 

Evangelium                                                                                                                Luk 9:1–6

 

Vid den tiden kallade Jesus samman de tolv och gav dem makt över alla demoner och kraft att bota sjukdomar. Och han sände ut dem för att förkunna Guds rike och göra de sjuka friska. Han sade till dem: »Ta inte med er något på vägen, ingen stav eller påse, inte bröd eller pengar och inte mer än en enda skjorta. Har ni kommit till ett hus, så stanna där tills ni skall vidare. Och är det någon stad där man inte tar emot er, så gå därifrån och skaka bort dess damm från era fötter. Det skall vittna mot dem.« Och de gav sig i väg och gick från by till by, och överallt förkunnade de evangeliet och botade sjuka.