Måndag den 10 september

Läsning                                                                                                                     1 Kor 5:1–8

 

Man säger att det förekommer otukt bland er, till och med sådan otukt som inte finns ens bland hedningarna, nämligen att någon lever ihop med sin fars hustru. Men ni är sturska, fast ni borde ha blivit förtvivlade och stött ut den som gjort sig skyldig till detta. Själv har jag redan — som om jag hade varit där, frånvarande till kroppen men närvarande till anden — fällt domen över den skyldige, i vår herre Jesu namn, när ni och min ande kom samman och vår herre Jesu Kristi kraft var med oss: en sådan person skall överlämnas åt Satan så att hans kropp går under för att hans ande skall bli räddad på Herrens dag.

                      Ni har ingen anledning att skryta. Vet ni inte: lite surdeg får hela degen att jäsa. Rensa bort den gamla surdegen så att ni blir en ny deg. Ni är ju osyrade, för vårt påsklamm, Kristus, är slaktat. Låt oss därför fira högtid, inte med gammal surdeg, inte med ondskans och fördärvets surdeg, utan med renhetens och sanningens osyrade bröd.

 

Responsoriepsalm                                                                                      Ps 5:5–7,12 (R. 9a)

 

R. Led mig i din rättfärdighet.

 

Du är inte en Gud som kan tåla gudlöshet,

                      den som är ond får inte bo hos dig.

Du hatar alla ogärningsmän,

                      inga övermodiga består inför dina ögon. R.

 

Du förgör dem som talar lögn,

                      de blodgiriga och falska är en styggelse för Herren. R.

 

Låt alla dem glädjas som tar sin tillflykt till dig,

                      evigt må de jubla, ty du beskyddar dem,

                      i dig må de fröjda sig, de som älskar ditt namn. R.

 

Halleluja                                                                                                                       Joh 10:27

 

V. Mina får lyssnar till min röst, säger Herren.

Jag känner dem, och de följer mig.

 

Evangelium                                                                                                              Luk 6:6–11

 

En sabbatsdag gick Jesus in i synagogan och undervisade. Där satt en man med förtvinad högerhand. De skriftlärda och fariseerna höll ögonen på Jesus för att se om han skulle bota någon på sabbaten; de ville ha något att anklaga honom för. Men han visste vad de hade för tankar och sade till mannen med den förtvinade handen: »Stig upp och kom hit.« Då reste han sig och gick fram, och Jesus sade till dem: »Säg mig, vad är tillåtet på sabbaten, att göra gott eller att göra ont, att rädda liv eller att utsläcka liv?« Han såg sig omkring på dem alla och sade till mannen: »Håll fram handen.« Det gjorde han, och strax var handen bra igen. Men de blev utom sig och började tala med varandra om vad de skulle göra med Jesus.