Fredag den 14 september

DET HELIGA KORSETS UPPHÖJELSE

Fest

 

Man väljer en av följande läsningar:

 

Läsning                                                                                                                  4 Mos 21:4–9

 

Israel bröt upp från berget Hor och tog vägen åt Röda havet till för att gå omkring Edoms land. Men under vägen blev folket otåligt. Och folket talade mot Gud och mot Mose och sade: »Varför har ni fört oss upp ur Egypten, så att vi måste dö i öknen? Här finns ju varken bröd eller vatten, och vår själ vämjes vid den usla föda vi får.« Då sände Herren giftiga ormar bland folket, och dessa bet folket. Och mycket folk i Israel blev dödat. Då kom folket till Mose och sade: »Vi har syndat därmed att vi talade mot Herren och mot dig. Be till Herren att han tar bort dessa ormar från oss.« Och Mose bad för folket. Då sade Herren till Mose: »Gör dig en orm och sätt upp den på en stång. Sedan må var och en som har blivit ormbiten se på den, så skall han bli vid liv.« Då gjorde Mose en orm av koppar och satte upp den på en stång. När sedan någon hade blivit biten av en orm, såg han upp på kopparormen och blev så vid liv.

 

eller

 

Läsning                                                                                                                        Fil 2:6–11

 

Kristus Jesus ägde Guds gestalt men vakade inte över sin jämlikhet med Gud, utan avstod från allt och antog en tjänares gestalt då han blev som en av oss. När han till det yttre hade blivit människa, gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors. Därför har Gud upphöjt honom över allt annat och gett honom det namn som står över alla andra namn, för att alla knän skall böjas för Jesu namn, i himlen, på jorden och under jorden, och alla tungor bekänna att Jesus Kristus är herre, Gud fadern till ära.

 

Responsoriepsalm                                                                         Ps 78:1–2,34–38 (R. jfr 7b)

 

R. Glöm inte Herrens verk!

 

Lyssna, mitt folk, till min undervisning,

                      böj era öron till min muns ord.

Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,

                      uppenbara förborgade ting från fordom. R.

 

När han dräpte folket, frågade de efter honom

                      och vände om och sökte Gud.

De tänkte då på att Gud var deras klippa

                      och att Gud den Högste var deras förlossare. R.

 

De talade inställsamt för honom med sin mun

                      och hycklade för honom med sin tunga.

Men deras hjärtan höll sig inte ståndaktigt vid honom,

                      och de var inte trogna i hans förbund. R.

 

Dock, han är barmhärtig,

                      han förlåter missgärning,

                      och han vill inte fördärva.

Därför avvände han ofta sin vrede,

                      han lät ej hela sin förtörnelse bryta fram. R.

 

eller om responsoriepsalmen sjungs: se Cecilia 651

 

Halleluja

 

V. Vi tillber dig, Herre Jesus Kristus, och prisar dig,

ty genom ditt kors har du återlöst världen.

 

Evangelium                                                                                                              Joh 3:13–17

 

Vid den tiden sade Jesus till Nikodemos: »Ingen har stigit upp till himlen utom den som stigit ner från himlen: Människosonen. Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv. Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom.«