Torsdag den 12 juli

Läsning                                                                                                            Hos 11:1–4,8c–9

 

Så säger Herren:

När Israel var ung, fick jag honom kär,

och ut ur Egypten kallade jag min son.

Men ju mer de har blivit kallade,

dess mer har de dragit sig undan.

De frambär offer åt Baalerna,

och åt avgudabilderna tänder de offereld.

Och likväl var det jag som lärde Efraim att gå,

och som tog dem upp i mina armar.

Men de förstod inte att jag ville hela dem.

Med lena band drog jag dem,

med kärlekens band, jag lättade oket över deras halsar,

jag sänkte mig ned till dem och gav dem föda.

Mitt hjärta vänder sig i mig,

all min barmhärtighet vaknar.

Jag vill inte låta dig känna min vredes glöd,

jag skall inte vidare fördärva Efraim.

Ty jag är Gud och inte en människa.

Helig är jag bland er,

och med vrede vill jag ej komma.

 

Responsoriepsalm                                                                          Ps 80:2ac,3b,15–16 (R. 4)

 

R. Gud, upprätta oss, låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss!

 

Lyssna, du Israels herde,

                      du som tronar på keruberna,

träd fram i glans,

                      och kom till vår frälsning. R.

 

Gud Sebaot, vänd dig åter till oss,

                      skåda ned från himlen och se på oss,

                      och ta dig an detta vinträd.

Skydda trädet som din högra hand har planterat,

                      den son som du har fostrat åt dig. R.

 

Halleluja                                                                                                                     Mark 1:15

 

V. Tiden är inne, Guds rike är nära.

Omvänd er och tro på evangeliet.

 

Evangelium                                                                                                           Matt 10:7–15

 

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Förkunna på er väg att himmelriket är nära. Bota sjuka, väck upp döda, gör spetälska rena och driv ut demoner; ge som gåva vad ni har fått som gåva. Skaffa inte guld eller silver eller koppar att ha i bältet, ingen påse för färden, inte mer än en enda skjorta, inga sandaler och ingen stav. Ty arbetaren är värd sin mat. I varje stad eller by ni kommer till skall ni ta reda på vem som är värdig där och stanna hos honom tills ni skall vidare. Stig in i huset med en fridshälsning, och om huset är värdigt, skall det få den frid ni önskar det. Men om det inte är värdigt, skall den friden vända tillbaka till er. Om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så lämna det huset eller den staden och skaka bort dess damm från era fötter. Sannerligen, det skall bli lindrigare på domens dag för Sodoms och Gomorras land än för en sådan stad.«