Tisdag den 10 juli

Läsning                                                                                                            Hos 8:4–7,11–13

 

Så säger Herren:

Själva valde de sig kungar, som inte kom från mig.

De tillsatte furstar,

utan att jag fick veta något om det.

Av sitt silver och guld gjorde de sig avgudar,

ty det skulle ju förstöras.

En styggelse är din kalv, Samarien!

Min vrede är upptänd mot dessa människor

— hur länge skall de kunna undgå straff?

Från Israel har ju kalven kommit,

en konstarbetare har gjort honom,

och en gud är han inte.

Nej, Samariens kalv skall bli krossad till smulor.

Ty vind sår de, och storm skall de skörda.

Säd skall de inte få. Deras gröda skall inte ge någon föda,

och ger den någon, skall främlingar uppsluka den.

Eftersom Efraim har gjort sig så många altaren till synd,

skall också hans altaren bli honom till synd.

Om jag än skriver mina lagar för honom i tiotusental,

så räknas de ju dock för en främlings lagar.

om slaktoffergåvor åt mig offrar man kött

som man sedan äter upp.

Herren har inget behag till sådana.

Nu kommer han ihåg deras missgärning

och bestraffar deras synder,

till Egypten skall de få vända tillbaka.

 

Responsoriepsalm                                                                                  Ps 115:3–10 (R. jfr 9)

 

R. Du, Guds folk, förtrösta på Herren

eller: Halleluja.

 

Vår Gud är i himlen.

                      Han kan göra allt vad han vill.

Men folkens avgudar är silver och guld,

                      verk av människors händer. R.

 

De har mun och talar inte,

                      de har ögon och ser inte,

de har öron och hör inte,

                      de känner ingen lukt med sin näsa. R.

 

Med sina händer tar de inte,

                      med sina fötter går de inte,

                      de har inget ljud i sin strupe.

De som har gjort dem skall bli dem lika,

                      ja, alla som förtröstar på dem. R.

 

Israels folk, förtrösta på Herren.

                      Ja, han är deras hjälp och sköld.

Arons hus, förtrösta på Herren.

                      Ja, han är deras hjälp och sköld. R.

 

Halleluja                                                                                                                       Joh 10:14

 

V. Jag är den gode herden, säger Herren;

jag känner mina får, och de känner mig.

 

Evangelium                                                                                                           Matt 9:32–38

 

Vid den tiden kom folket till Jesus med en besatt som var stum. Han drev ut demonen, och den stumme började tala. Och folket häpnade och sade: »Aldrig förr har man sett något sådant i Israel.« Men fariseerna sade: »Det är med demonernas furste som han driver ut demonerna.«

                      Jesus vandrade omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. När han såg människorna, fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde, och han sade till sina lärjungar: »Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.«