Söndag den 8 juli

FJORTONDE SÖNDAGEN »UNDER ÅRET«

 

Första läsningen                                                                                                        Hes 2:2–5

 

Jag fylldes av en andekraft som reste mig upp. Och jag hörde den som talade till mig. »Människa«, sade han, »jag sänder dig till israeliterna, de trotsiga som trotsar min vilja. Både de och deras fäder har varit upproriska mot mig till den dag som i dag är. Till dessa människor med fräck uppsyn och hårt hjärta sänder jag dig. De är ett motsträvigt folk, men vare sig de lyssnar eller inte skall du säga till dem: ’Så säger Herren Gud.’ De kommer att inse att en profet har varit hos dem.«

 

Responsoriepsalm                                                                                            Ps 123 (R. 2cd)

 

R. Vi ser mot Herren, vår Gud, och hoppas på hans nåd.

 

Jag lyfter blicken mot dig,

        du som bor i himlen.

Som tjänaren ser mot sin herres hand,

        som tjänarinnan ser mot sin husmors hand,

så ser vi mot Herren, vår Gud,

        och hoppas på hans nåd. R.

 

Förbarma dig, Herre, förbarma dig,

        vi har fått nog av förakt.

Vi har fått nog av de självsäkras hån,

        av de högmodigas förakt. R.

 

 eller om responsoriepsalmen sjungs: se Cecilia 681

 

Andra läsningen                                                                                                 2 Kor 12:7–10

 

För de väldiga uppenbarelsernas skull, för att jag inte skall bli högfärdig, har jag fått en tagg som sticker mig, en ängel från Satan som misshandlar mig så att jag inte blir högfärdig. Tre gånger har jag bett Herren att den skall lämna mig i fred. Men han svarade: »Min nåd är allt du behöver.« Ja, i svagheten blir kraften störst. Därför vill jag helst skryta med min svaghet, så att Kristi kraft kan omsluta mig. Jag gläds åt svaghet, förolämpningar, svårigheter, förföljelser och nöd, när det är för Kristi skull. Ty när jag är svag, då är jag stark.

 

Halleluja                                                                                                                  Jfr Luk 4:18

 

V. Herrens Ande är över mig,

han har smort mig till att frambära ett glädjebud.

 

Evangelium                                                                                                              Mark 6:1–6

 

Vid den tiden kom Jesus till sin hemstad, och hans lärjungar följde med honom. När det blev sabbat undervisade han i synagogan. Och de många som hörde honom häpnade och sade: »Var har han detta ifrån? Vad är det för visdom han har fått, så att han kan utföra sådana underverk med sina händer? Är det inte snickaren, Marias son och bror till Jakob och Joses och Judas och Simon? Bor inte hans systrar här hos oss?« Så blev han en stötesten för dem. Men Jesus sade till dem: »En profet blir ringaktad bara i sin hemstad, bland sina släktingar och i sitt hem.« Han kunde inte göra några underverk där, utom att bota några sjuka genom att lägga sina händer på dem. Och han förvånade sig över att de inte ville tro.