Torsdag den 13 juni

VÅR HERRE JESUS KRISTUS, DEN EVIGE ÖVERSTEPRÄSTEN

Fest

 

Läsning                                                                                                                      Jes 6:1–4, 8

 

Det år då kung Ussia dog såg jag Herren. Han satt på en hög och upphöjd tron, och hans mantelsläp fyllde templet. Serafer stod ovanför honom, var och en med sex vingar: med två vingar skylde de ansiktet, med två skylde de kroppen och med två flög de. Och de ropade till varandra:

         ”Helig, helig, helig

         är Herren Sebaot!

         Hela jorden är full av hans härlighet.”

Ropet kom trösklarna att skaka i sina fästen, och templet fylldes av rök. Och jag hörde Herrens röst. Han sade: ”Vem skall jag sända, vem vill vara vår budbärare?” Jag svarade: ”Jag, sänd mig!

 

eller:

 

Läsning                                                                                                                   Heb 2:10–18

 

Bröder:

När Gud, för vilken och genom vilken allting är till, ville föra många söner till härlighet, måste han låta honom som leder dem till frälsningen bli fullkomnad genom lidande. Han som helgar och de som blir helgade har ju alla samme Fader, och därför blygs han inte för att kalla dem bröder då han säger: Jag skall förkunna ditt namn för mina bröder, i tempelskaran skall jag sjunga ditt lov, likaså: Jag vill sätta min lit till honom, och vidare: Se, här är jag och barnen som Gud har gett mig.

     Då nu barnen är av kött och blod måste han på samma sätt bli människa, för att han genom sin död skulle göra dödens herre, djävulen, maktlös och befria alla dem som genom sin fruktan för döden varit slavar hela sitt liv. Det är ju inte änglar han tar sig an. Nej, Abrahams ättlingar tar han sig an, och därför måste han i allt bli lik sina bröder för att bli en barmhärtig och trogen överstepräst inför Gud och kunna sona folkets synder. Eftersom han själv har prövats och lidit kan han hjälpa dem som prövas.

 

Responsoriepsalm                                                                                     Ps 23:2-3, 5-6 (R. 1)

 

R. Herren är min herde, ingenting skall fattas mig.

 

Han för mig i vall på gröna ängar,

     han leder mig till vilans vatten,

     han ger mig ny kraft. R.

 

Du dukar ett bord för mig

     i mina ovänners åsyn.

Du smörjer mitt huvud med olja

     och låter min bägare flöda över. R.

    

Din godhet och nåd skall följa mig

     så länge jag lever,

     och Herrens hus skall vara mitt hem för evigt. R.

 

Halleluja                                                                                                            Hes 36:25a, 26a

 

V. Jag skall bestänka er med rent vatten

och ge er ett nytt hjärta

och fylla er med en ny ande.

 

Evangelium                                                                                               Joh 17:1–2, 9, 14–26

 

Vid den tiden lyfte Jesus blicken mot himlen och sade:

    ”Fader, stunden har kommit. Förhärliga din son, så att Sonen kan förhärliga dig; du har gett honom makt över alla människor för att han skall ge evigt liv åt alla dem som du har gett honom.

    Jag ber för dem. Jag ber inte för världen utan för dem som du har gett mig, eftersom de är dina.

    Jag har gett dem ditt ord, och världen har hatat dem därför att de inte tillhör världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Jag ber inte att du skall ta dem ut ur världen utan att du skall bevara dem för det onda. De tillhör inte världen, liksom inte heller jag tillhör världen. Helga dem genom sanningen; ditt ord är sanning. Liksom du har sänt mig till världen, har jag sänt dem till världen, och för deras skull helgar jag mig till ett offer, för att också de skall helgas genom sanningen.

    Men inte bara för dem ber jag utan också för alla som genom deras ord tror på mig. Jag ber att de alla skall bli ett och att liksom du, fader, är i mig och jag i dig, också de skall vara i oss. Då skall världen tro på att du har sänt mig. Den härlighet som du har gett mig har jag gett dem för att de skall bli ett och för att liksom vi är ett, jag i dem och du i mig, de skall fullkomnas och bli ett. Då skall världen förstå att du har sänt mig och älskat dem så som du har älskat mig.

                      Fader, jag vill att de som du har gett mig skall vara med mig där jag är, för att de skall få se min härlighet, den som du har gett mig, eftersom du har älskat mig redan före världens skapelse. Rättfärdige fader, världen känner dig inte, men jag känner dig, och de har förstått att du har sänt mig. Jag har gjort ditt namn känt för dem och skall göra det känt, för att den kärlek som du har älskat mig med skall vara i dem, och jag i dem.”