Hoppa till innehåll

Fredag den 14 juni

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 1994:

 

Läsning                                                                                                      1 Kung 19:9a, 11–16

 

Elia gick upp till Guds berg Horeb. Där gick han in i en grotta och i den stannade han över natten. Då kom Herrens ord till honom. Han sade: »Gå ut och ställ dig på berget inför Herren.« Då gick Herren fram där, och en stor och stark storm, som ryckte loss berg och bröt sönder klippor, gick före Herren. Men inte var Herren i stormen. Efter stormen kom en jordbävning. Men inte var Herren i jordbävningen. Efter jordbävningen kom en eld. Men inte var Herren i elden. Efter elden kom ljudet av en sakta susning.

                      Så snart Elia hörde detta, dolde han sitt ansikte med manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då kom en röst till honom och sade: »Vad vill du här, Elia?« Han svarade: »Jag har nitälskat för Herren, härskarornas Gud. Ty Israels barn har övergett ditt förbund, rivit ned dina altaren och dräpt dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och de traktar efter att ta mitt liv.«

                      Herren sade till honom: »Gå nu tillbaka igen, och ta vägen till Damaskus’ öken, och gå in och smörj Hasael till kung över Aram. Och Jehu, Nimsis son, skall du smörja till kung över Israel. Och till profet i ditt ställe skall du smörja Elisa, Safats son, från Abel–Mehola.

 

Responsoriepsalm                                                                             Ps 27:7–9, 13–14 (R. 8b)

 

R. Ditt ansikte, Herre, söker jag.

 

Hör, o Herre! Jag höjer min röst och ropar,

                      var mig nådig och svara mig.

Mitt hjärta minns att du har sagt:

                      »Sök mitt ansikte.« R.

 

Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag,

                      dölj inte ditt ansikte.

Driv inte bort din tjänare i vrede,

                      du som har varit min hjälp. R.

 

Ja, jag tror förvisso

                      att jag skall få se Herrens goda

                      i de levandes land.

Hoppas på Herren,

                      var frimodig och oförfärad i ditt hjärta,

                      ja, hoppas på Herren. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band III utgivet 2022:

 

Läsning                                                                                                      1 Kung 19:9a, 11–16

 

När Elia kom fram till Guds berg Horeb gick han in i en grotta och stannade där över natten. Då kom Herrens ord till honom : ”Varför är du här, Elia ?” Han sade : ”Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv.”

                      Herren svarade : ”Gå ut och ställ dig på berget inför Herren. Herren skall gå fram där.” En stark storm som klöv berg och krossade klippor gick före Herren. Men Herren var inte i stormen. Efter stormen kom ett jordskalv. Men Herren var inte i skalvet. Efter jordskalvet kom eld. Men Herren var inte i elden. Efter elden kom ett stilla sus.

                      När Elia hörde det gömde han ansiktet i manteln och gick ut och ställde sig vid ingången till grottan. Då ljöd en röst som sade : ”Varför är du här, Elia ?” Han svarade : ”Jag har gjort mitt yttersta för Herren, härskarornas Gud. Israeliterna har övergett ditt förbund, rivit ner dina altaren och dödat dina profeter med svärd. Jag ensam är kvar, och nu står de efter mitt liv.”

                      Herren sade till Elia : ”Vänd tillbaka och ta vägen till Damaskus öken. Gå in i staden och smörj Hasael till kung över Aram. Jehu, Nimshis son, skall du smörja till kung över Israel, och Elísha, Shafats son, från Avel Méchola skall du smörja till profet efter dig.

Så lyder Herrens ord.

 

Responsoriepsalm                                                                             Ps 27:7–9, 13–14 (R. 8b)

 

R. Ditt ansikte, Herre, söker jag.

 

Hör, o Herre ! Jag höjer min röst och ropar,

                      var mig nådig och svara mig.

Mitt hjärta minns att du har sagt :

                      ”Sök mitt ansikte.” R.

 

Ja, ditt ansikte, Herre, söker jag,

                      dölj inte ditt ansikte.

Driv inte bort din tjänare i vrede,

                      du som har varit min hjälp. R.

 

Ja, jag tror förvisso

                      att jag skall få se Herrens goda

                      i de levandes land.

Hoppas på Herren,

                      var frimodig och oförfärad i ditt hjärta,

                      ja, hoppas på Herren. R.

 

Halleluja                                                                                                               Jfr Fil 2:15–16

 

V. Ni ska lysa som stjärnor på himlen; håll er till livets ord.

 

Evangelium                                                                                                           Matt 5:27–32

 

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Ni har hört att det blev sagt: Du skall inte bryta ett äktenskap. Men jag säger er: den som ser på en kvinna med åtrå har redan i sitt hjärta brutit hennes äktenskap. Om ditt högra öga förleder dig, så riv ut det och kasta det ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kastas i helvetet. Och om din högra hand förleder dig, så hugg av den och kasta den ifrån dig. Det är bättre för dig att en del av din kropp går förlorad än att hela kroppen kommer till helvetet.

                      Det blev sagt: Den som vill skilja sig från sin hustru skall ge henne ett skilsmässobrev. Men jag säger er: den som skiljer sig från sin hustru av något annat skäl än otukt, han blir orsak till att äktenskapet kan brytas genom henne, och den som gifter sig med en frånskild kvinna bryter hennes äktenskap.«