Hoppa till innehåll

Onsdag den 8 januari

Läsning 1 Joh 4:7–10

 

Mina kära, låt oss älska varandra, ty kärleken kommer från Gud, och den som älskar är född av Gud och känner Gud. Men den som inte älskar känner inte Gud, eftersom Gud är kärlek. Så uppenbarades Guds kärlek hos oss: han sände sin ende son till världen för att vi skulle få liv genom honom. Detta är kärleken: inte att vi har älskat Gud utan att han har älskat oss och sänt sin son som försoningsoffer för våra synder.

 

Responsoriepsalm  Ps 72:1-4b, 7–8 (R. 11)

 

Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 1992:

 

R. Kom, låt oss tillbedja Herren och falla ned inför honom.

 

Gud, ge dina lagar åt konungen,

     åt konungasonen din rättfärdighet.

Må han rättrådigt döma ditt folk

     och ge dina betryckta deras rätt. R.

 

Må berg och höjder bringa välstånd åt folket

     när rättvisan råder i landet.

     Han skall skaffa rätt åt de betryckta i folket. R.

 

I hans dagar må rättfärdigheten blomstra,

     och freden råda, tills ingen måne mer finns.

 

Må han härska från hav till hav,

     från floden intill jordens gränser. R.

 

Ur Lektionarium för vardagar band I utgivet 2022:

 

R. Alla folk skall tillbe dig, o Herre.

 

Gud, ge konungen din domsrätt,

     kungasonen din rättfärdighet.

Må han rättrådigt döma ditt folk

     och ge dina betryckta deras rätt. R.

 

Må berg och höjder bringa välstånd åt folket

     när rättvisan råder i landet.

     Han skall skaffa rätt åt de betryckta i folket. R.

 

I hans dagar må rättfärdigheten blomstra,

     och freden råda, tills ingen måne mer finns.

Han skall härska från hav till hav,

     från floden intill jordens gränser. R.

 

Halleluja  Luk 4:18

 

V. Herren har sänt mig

att frambära ett glädjebud till de fattiga

och att förkunna befrielse för de fångna.

 

Evangelium Mark 6:34–44

 

Vid den tiden fick Jesus se en stor skara människor. Han fylldes av medlidande med dem, för de var som får utan herde, och han undervisade dem länge. När det redan var sent på dagen, kom lärjungarna till honom och sade: »Trakten är öde, och det är sent. Låt dem ge sig av så att de kan gå bort till gårdarna och byarna här omkring och köpa sig något att äta.« Han svarade: »Ge dem något att äta, ni själva.« — »Skall vi gå och köpa bröd åt dem för tvåhundra denarer och ge dem att äta?« frågade de. Han sade: »Hur många bröd har ni? Gå och se efter.« De tog reda på det och sade: »Fem bröd, och så två fiskar.« Då lät han dem säga åt folket att slå sig ner i matlag där det fanns grönt gräs. Och de lade sig ner i grupper om hundra eller femtio. Han tog de fem bröden och de två fiskarna, såg upp mot himlen och läste tackbönen. Sedan bröt han bröden och gav dem åt lärjungarna, för att de skulle dela ut dem åt folket. Också de två fiskarna fördelade han så att alla fick. Alla åt och blev mätta, och man plockade tolv korgar fulla med brödbitar och fisk. Det var fem tusen män som hade ätit.