Onsdag den 8 maj
Läsning Apg 17:15, 22 – 18:1
Bröderna som förde Paulus från Beroia följde honom ända till Athen och återvände sedan med bud till Silas och Timotheos att de skulle komma till honom så fort som möjligt.
Paulus steg fram inför areopagen och sade: »Athenare, jag ser av allt att ni är mycket noga med religiösa ting. När jag har gått omkring och sett på era gudabilder har jag nämligen också upptäckt ett altare med inskriften: Åt en okänd gud. Det som ni alltså dyrkar utan att känna till, det är vad jag förkunnar för er.
Gud som har skapat världen och allt den rymmer, han som är herre över himmel och jord, bor inte i tempel som är byggda av människohand. Inte heller låter han betjäna sig av människohänder som om han behövde något, han som själv ger alla liv och anda och allt. Av en enda människa har han skapat alla folk. Han har låtit dem bo över hela jordens yta, och han har fastställt bestämda tider för dem och de gränser inom vilka de skall bo. Det har han gjort för att de skulle söka Gud och kanske kunna treva sig fram till honom — han är ju inte långt borta från någon enda av oss. Ty i honom är det vi lever, rör oss och är till, som också några av era egna skalder har sagt: Vi har vårt ursprung i honom. När vi nu har vårt ursprung i Gud, då får vi inte föreställa oss det gudomliga som något av guld eller silver eller sten, som något en människa har format efter sina idéer och med sin konstfärdighet.
En lång tid har Gud haft överseende med okunnigheten, men nu ålägger han människorna, alla och överallt, att omvända sig. Ty han har fastställt en dag då han skall döma världen med rättfärdighet genom en man som han i förväg har bestämt därtill. Det har han bekräftat för alla människor genom att låta honom uppstå från de döda.«
När Paulus nämnde uppståndelsen från de döda, var det några som gjorde sig lustiga, men andra sade: »Vi vill höra dig tala mera om detta en annan gång.« Därmed lämnade han de församlade. Det var dock några som slöt sig till honom och kom till tro, bland dem Dionysios, som var medlem av areopagen, och en kvinna vid namn Damaris och några till. Sedan lämnade han Athen och for till Korinth.
Responsoriepsalm Ps 148:1–2, 11–14
Ur Lektionarium för vardagar band I utgiven 1992:
R. Himlarna och jorden är fulla av din härlighet
eller: Halleluja.
Lova Herren i himlen,
lova honom i höjden.
Lova honom, alla hans änglar,
lova honom, hela hans härskara. R.
Ni jordens alla kungar och folk,
ni furstar och alla domare på jorden,
ni pojkar, ni flickor,
ni gamla och ni unga. R.
De skall lova Herrens namn,
ty endast hans namn är upphöjt,
hans majestät når ut över jorden och himlen. R.
Han låter sitt folks horn höjas upp,
alla hans trogna skall lovsjunga honom,
Israel, det folk som står honom nära. R.
Ur Lektionarium för vardagar band I utgiven 2022:
Lova Herren i himlen,
lova honom i höjden.
Lova honom, alla hans änglar,
lova honom, hela hans härskara. R.
Lova Herren, ni jordens alla kungar och folk,
ni furstar och alla domare på jorden,
ni pojkar, ni flickor,
ni gamla och ni unga. R.
De skall lova Herrens namn,
ty endast hans namn är upphöjt,
hans majestät når ut över jorden och himlen. R.
Han låter sitt folks horn höjas upp,
alla hans trogna skall lovsjunga honom,
Israel, det folk som står honom nära. R.
Halleluja Joh 14:16
V. Jag skall be Fadern,
och han skall ge er en annan hjälpare,
som skall vara hos er för alltid.
Evangelium Joh 16:12–15
Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Jag har mycket mer att säga er, men ni förmår inte ta emot det nu. Men när han kommer, sanningens ande, skall han vägleda er med hela sanningen; han skall inte tala av sig själv utan förkunna det han hör och låta er veta vad som kommer att ske. Han skall förhärliga mig, ty av mig skall han ta emot det han låter er veta. Allt vad Fadern har är mitt; därför säger jag att det är av mig han tar emot det han skall låta er veta.«