Söndag den 28 april

FEMTE PÅSKSÖNDAGEN 

Första läsningen                                                                                                   Apg 9:26–31

När Saul hade kommit till Jerusalem försökte han ansluta sig till lärjungarna. Men alla var rädda för honom eftersom de inte litade på att han var en lärjunge. Då tog Barnabas honom med sig till apostlarna och berättade för dem hur Saul på vägen hade sett Herren, som talat till honom, och hur han frimodigt hade predikat i Jesu namn i Damaskus. Sedan fick Saul komma och gå som han ville hos dem i Jerusalem och talade frimodigt i Herrens namn. Han predikade också för de grekisktalande judarna och disputerade med dem. De bestämde sig för att röja honom ur vägen, men när bröderna fick reda på detta tog de honom ner till Caesarea och skickade honom därifrån vidare till Tarsos.

                      Kyrkan fick nu vara i fred i hela Judeen, Galileen och Samarien. Den byggdes upp och levde i gudsfruktan, och den växte genom den heliga andens tröst och stöd.

Responsoriepsalm                                                                     Ps 22:26b–28, 30–32 (R. 26a)

När psalmen sjungs så används texten i Cecilia 620. När den läses används följande text:

R. Du är källan till min lovsång

eller: Halleluja.

Inför dem som fruktar Herren

                      får jag frambära de offer jag lovat.

De betryckta får äta och bli mätta,

                      de som sökt sig till Herren får prisa honom.

                      — Må ni alltid vara fyllda av livsmod. R.

Hela jorden skall minnas vad som skett

                      och vända om till Herren,

                      alla folk och stammar skall tillbe inför honom.

De som sover i mullen kan inte hylla honom,

                      de som vilar i jorden kan inte böja knä för honom. R.

Men jag lever för honom,

                      och mina barn skall tjäna honom.

De skall vittna för nya släktled om Herren,

                      förkunna hans rättfärdighet för ofödda släkten,

                      ty han grep in. R.

Andra läsningen                                                                                                  1 Joh 3:18–24

Mina barn, låt oss inte älska med tomma ord utan med handling och sanning. Då förstår vi att vi är sanningens barn, och om vårt hjärta dömer oss kan vi inför honom övertyga det om att Gud är större än vårt hjärta och förstår allt. Mina kära, om hjärtat inte dömer oss kan vi stå frimodiga inför Gud. Och vad vi än ber om får vi av honom, eftersom vi håller hans bud och gör det som behagar honom. Och detta är hans bud: att vi skall tro på hans son Jesu Kristi namn och älska varandra så som han har befallt oss. Den som håller Guds bud förblir i Gud och Gud i honom. Och att han förblir i oss vet vi av anden som han har gett oss.

Halleluja                                                                                                           Jfr Joh 15:4a, 5b

V. Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er, säger Herren.

Om någon är kvar i mig, bär han rik frukt.

Evangelium                                                                                                                Joh 15:1–8

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »Jag är den sanna vinstocken, och min fader är vinodlaren. Varje gren i mig som inte bär frukt skär han bort, och varje gren som bär frukt ansar han, så att den bär mer frukt. Ni är redan ansade genom ordet som jag har förkunnat för er. Bli kvar i mig, så blir jag kvar i er. Liksom grenen inte kan bära frukt av sig själv om den inte sitter kvar på vinstocken, kan inte heller ni göra det om ni inte är kvar i mig. Jag är vinstocken, ni är grenarna. Om någon är kvar i mig och jag i honom bär han rik frukt: utan mig kan ni ingenting göra. Den som inte är kvar i mig blir som grenarna som kastas bort och vissnar; de samlas ihop och läggs på elden och bränns upp. Om ni blir kvar i mig och mina ord blir kvar i er, så be om vad ni vill, och ni skall få det. Min fader förhärligas när ni bär rik frukt och blir mina lärjungar.«