Måndag den 22 april
Läsning Apg 11:1–18
Apostlarna och bröderna i Judeen fick höra att också hedningarna hade tagit emot Guds ord. När Petrus kom upp till Jerusalem, ställde de omskurna honom till svars för att han hade besökt oomskurna och ätit med dem. Petrus redogjorde då för allt som hade hänt: »Jag var i Joppe, och medan jag bad föll jag i hänryckning och hade en syn. Det kom ner något som liknade en stor linneduk. Hängande i sina fyra hörn sänktes den från himlen och kom ända ner till mig. Jag såg efter vad det kunde vara, och då fick jag se markens tama och vilda fyrfotadjur och kräldjur och himlens fåglar. Jag hörde också en röst som sade till mig: ‘Petrus, slakta och ät!’ Men jag svarade: ‘Nej, nej, herre. Något oheligt eller orent har aldrig kommit i min mun.’ För andra gången talade en röst från himlen: ‘Vad Gud gjorde till rent skall inte du göra till orent.’ Detta hände tre gånger, och sedan drogs alltsammans upp till himlen igen.
Just då stannade tre män utanför huset där vi var. De hade skickats till mig från Caesarea, och Anden sade åt mig att följa med dem utan att tveka. De sex bröderna här följde också med mig, och vi kom hem till mannen. Han berättade för oss hur han hade sett ängeln stå i hans hus och säga: ‘Skicka bud till Joppe efter Simon som kallas Petrus. Han har något att säga som skall rädda dig och alla i ditt hus.’ Och när jag då började tala, föll den helige Ande över dem alldeles som över oss i den första tiden. Då kom jag ihåg att Herren hade sagt: ‘Johannes döpte med vatten, men ni skall döpas med helig ande.’ Sedan de kommit till tro på herren Jesus Kristus, har Gud alltså gett dem samma gåva som vi fick. Hur skulle då jag kunna hindra Gud?« När de hörde detta lugnade de sig, och de prisade Gud och sade: »Så har Gud gett också hedningarna möjlighet att omvända sig och få liv.«
Responsoriepsalm Ps 42:2–3; 43:3–4 (R. Ps 41:3a)
Ur Lektionarium för vardagar band I utgiven 1992:
R. Min själ längtar efter Gud, efter den levande Guden
eller: Halleluja.
Som hjorten trängtar till vattenbäckar,
så trängtar min själ efter dig, o Gud.
Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden.
När skall jag få träda fram inför Guds ansikte? R.
Sänd ditt ljus och din sanning, må de leda mig,
må de föra mig till ditt heliga berg och till din boning,
så att jag får gå in till Guds altare,
till Gud, som är min glädje och fröjd,
och tacka dig på harpa, Gud, min Gud. R.
Ur Lektionarium för vardagar band I utgiven 2022:
R. Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden eller Halleluja.
Som hjorten trängtar till vattenbäckar,
så trängtar min själ efter dig, o Gud.
Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden.
När skall jag få träda fram inför Guds ansikte? R.
Sänd ditt ljus och din sanning, må de leda mig,
må de föra mig till ditt heliga berg och till din boning,
så att jag får gå in till Guds altare,
till Gud, som är min glädje och fröjd,
och tacka dig till harpa, Gud, min Gud. R.
Halleluja Joh 10:14
V. Jag är den gode herden, säger Herren.
Jag känner mina får, och de känner mig.
Evangelium Joh 10:11–18
Vid den tiden sade Jesus: »Jag är den gode herden. Den gode herden ger sitt liv för fåren. Den som är lejd och inte är herde och inte äger fåren, han överger fåren och flyr när han ser vargen komma, och vargen river dem och skingrar hjorden. Han är ju lejd och bryr sig inte om fåren. Jag är den gode herden, och jag känner mina får, och de känner mig, liksom Fadern känner mig och jag känner Fadern. Och jag ger mitt liv för fåren. Jag har också andra får, som inte hör till den här fållan. Också dem måste jag leda, och de skall lyssna till min röst, och det skall bli en hjord och en herde. Fadern älskar mig därför att jag ger mitt liv för att sedan få det tillbaka. Ingen har tagit det ifrån mig, jag ger det av fri vilja. Jag har rätt att ge det, och jag har rätt att få det tillbaka. Detta har min fader bestämt för mig.«