Lördag den 27 april

LÖRDAG I PÅSKOKTAVEN

 

Läsning                                                                                                                   Apg 4:13–21

 

När de äldste och skriftlärda såg hur frimodiga Petrus och Johannes var och märkte att båda var enkla och olärda män, förvånade de sig. De kände igen dem som följeslagare till Jesus, och när de såg mannen som hade blivit botad stå där tillsammans med dem, blev de svarslösa. De befallde dem att vänta utanför rådet och överlade sedan med varandra. »Vad skall vi göra med de här människorna? Att ett märkligt tecken har skett genom dem är uppenbart för hela Jerusalem, och vi kan inte förneka det. Men för att ryktet inte skall spridas ännu mer bland folket, måste vi varna dem för att hädanefter tala till någon i det namnet.«

                      De kallade in dem och sade åt dem att aldrig tala eller undervisa i Jesu namn. Men Petrus och Johannes svarade dem: »Tänk efter själva om det är rätt inför Gud att lyda er mer än honom. Vi kan inte tiga med vad vi har sett och hört.« Då gav de dem en ny sträng varning men släppte dem sedan. För folkets skull såg de ingen möjlighet att straffa dem; alla prisade ju Gud för vad som hade skett.

 

Responsoriepsalm                                                                              Ps 118:1, 14–21 (R. 21a)

 

R. Jag tackar dig för att du svarade mig

eller: Halleluja.

 

Tacka Herren, ty han är god,

                      evigt varar hans nåd.

Herren är min styrka och min lovsång,

                      han blev min räddning. R.

 

Man sjunger med jubel om seger i de rättfärdigas läger:

                      »Herrens högra hand gör mäktiga ting.

Herrens högra hand upphöjer,

                      Herrens högra hand gör mäktiga ting.« R.

 

Jag skall inte dö, utan leva

                      och berätta om Herrens gärningar.

Herren har tuktat mig,

                      men han gav mig inte åt döden. R.

 

Öppna för mig rättfärdighetens portar,

                      jag vill gå in genom dem och tacka Herren.

Detta är Herrens port,

                      här får de rättfärdiga gå in.

Jag tackar dig för att du svarade mig

                      och blev min räddning. R.

 

Halleluja                                                                                                                      Ps 118:24

 

V. Detta är den dag som Herren har gjort.

Låt oss jubla och vara glada.

 

Evangelium                                                                                                          Mark 16:9–15

 

När Jesus hade uppstått på morgonen efter sabbaten, visade han sig först för Maria från Magdala, från vilken han hade drivit ut sju demoner. Hon gav sig i väg och berättade det för dem som varit tillsammans med honom och som nu sörjde och grät. När de fick höra att han levde och att hon hade sett honom, trodde de inte på det.

                      Därefter visade han sig i annan skepnad för två av dem medan de var på väg ut på landet. Också de gick bort och berättade det för de andra, men inte heller de blev trodda.

                      Sedan visade han sig också för de elva medan de låg till bords, och han förebrådde dem deras otro och halsstarrighet, då de inte hade trott på dem som sett honom uppstånden. Han sade till dem: »Gå ut överallt i världen och förkunna evangeliet för hela skapelsen.«