Kurian

Den romerska kurian (curia betyder ”gård” på latin) motsvarar Heliga stolens regering och centrala förvaltning. Genom detta är kurian efter påven det mest inflytelserika organet inom katolska kyrkan. Beteckningen "kuria" uppkom mot slutet av 1000-talet som namn på den påvliga hovstaten.

Sammanlagt ingår omkring 500 personer i kurians organisation. Kurian består av fem olika administrationer eller enheter: statssekretariatet, kongregationerna, domstolarna, de påvliga råden och den ekonomiska förvaltningen. I kurian ingår även det påvliga schweizergardet vars uppgift är att skydda påven.

 

Statssekretariatet

Statssekretariatet är påvens eget kansli och kurians kärna, dess "regering". Det är uppdelat i två sektioner: en för "allmänna angelägenheter", som sysslar med kyrkans inre administration, och en för "statliga förbindelser" (i praktiken Vatikanens UD). Det arbetar omkring 150 tjänstemän i statssekretariatet, och statssekreteraren är kardinal och påvens närmaste man.

Kurian består i övrigt av nio kongregationer (ämbetsverk - både förvaltande och policy-skapande under påven), tolv påvliga råd (utskott), tre domstolar och tre enheter för ekonomisk förvaltning.

 

Kongregationer, påvliga råd och domstolar

Bland kongregationerna är Kongregationen för trosläran en av de mest kända. Den inrättades 1542, som ett led i motreformationen, och fungerar som uttolkare av vad som i allmänna och särskilda fall är rätt tro och handlande. Kongregationen för biskoparna handlägger frågor som rör de ca 4000 biskoparna i världen och bereder biskopsutnämningar, för slutligt avgörande av påven själv.

Helgonkongregationen ser till att salig- och helgonförklaringar går till på rätt sätt. Bland de tolv påvliga råden finns Lekmannarådet, Rådet för de kristnas enhet, Justitia et Pax (Rådet för rättvisa och fred) samt Cor Unum, som är centralt samordningsorgan för kyrkans socialpastorala arbete.

Domstolarna är Apostoliska biktöverdomstolen (som ger präster tillstånd att meddela förlåtelse för vissa svåra synder), Högsta Domstolen för den Apostoliska Signaturen (som prövar andra kyrkliga domstolars processer för att bedöma om de handlat korrekt eller inte) samt Romerska Rotan; en appellationsdomstol dit man kan överklaga beslut som fattats på stiftsnivå, bl.a. när det gäller ogiltigförklaring av äktenskap.

Två viktiga rådgivande organ står utanför kurian och under påvens direkta ledning: kardinalskonsistoriet och biskopssynoden. Kardinalkonsistoriet som omfattar samtliga kyrkans kardinaler (omkring 120), sammanträder på påvens kallelse och under hans ledning.

 

Schweizergardet

Schweizergardet, en styrka med anor från 1500-talet, är Vatikanens enda militära förband. Soldaterna i styrkan måste vara födda schweiziska medborgare, mellan 19 och 30 år, ogifta, katoliker, ha fullgjort schweizisk värnplikt och vara minst 174 centimeter långa.

Schweizergardets huvuduppgift är att skydda påven och hans residens. Gardet ska även eskortera påven på hans resor, bevaka tillträdet till Vatikanstaten och medverka till att ordningen upprätthålls inne i Vatikanen. Därför har de tränats för att besvara terroristangrepp och de har en modern beväpning. I praktiken är gardets tjänstgöring uppdelat i vakttjänst, personskydd, paradtjänst och ordningstjänst. Schweizergardets tjänstespråk är tyska.