Katolska kyrkan - en snabbkurs

Kyrkan är en gemenskap, kallad att spegla treenighetens liv. Kyrkan är ett mysterium, synlig mitt ibland oss och samtidigt bortom allt förstånd. Kyrkan är lik ett sakrament, som ger de sina del av den nåd hon själv får från Gud.

 

Historia

Katolska kyrkan växte i urkyrkan och tiden före delningen. I biskopen av Rom förvaltas Petrusämbetet som tjänar den världsvida kyrkan. I Sverige har kristna funnits sedan 800-talet. Efter 1054 var kyrkan i Sverige en del av västkyrkan, det vi kallar den katolska kyrkan för att skilja den från den ortodoxa kristendomen i öst. Efter att reformationen nått och genomdrivits i Sverige var katolikerna få och under perioder förekom förföljelser. Den som ertappades med att ge uttryck för katolsk tro kunde utvisas och under en period kunde det till och med innebära dödsstraff att vara katolik.

När religionslagarna blev mer frikostiga under 1700-talet växte också antalet öppet bekännande katoliker och idag finns i Sverige ca 113 000 medlemmar i katolska kyrkan och ett stort antal som betjänas av stiftet men inte är registrerade. En majoritet av de svenska katolikerna är födda i något annat land eller har föräldrar som är det, och kyrkan speglar 1900-talets och det tidiga 2000-talets flyktingströmmar där idag irakiska kaldéer är den allra snabbast växande gruppen.

Sedan religionsfrihetslagen 1951 har Sverige åter ett katolskt biskopssäte.

Över hela världen är antalet katoliker omkring 1,2 miljarder. Sedan religionsfrihetslagen 1951 har Sverige åter ett katolskt biskopssäte, och hela landet tillhör Stockholms katolska stift.

 

Den katolska tron

Katoliker tror på en Gud, himmelens och jordens skapare, Jesus Kristus, Guds enfödde son, vår Herre den helige Ande, den heliga katolska (allmänneliga) kyrkan, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, köttets uppståndelse och ett evigt liv. Den katolska tron bygger på Bibeln, traditionen, kyrkans trosbekännelse och lära genom 2000 år och hennes gudstjänstliv och liturgi. Tron uttrycks genom till exempel gudstjänst, i mission och diakoni och i individens relation till Gud. Katoliker tror att Gud har skapat hela universum, både dess fysiska och dess andliga aspekt, och att världen inte har uppstått av sig själv utan har en mening.

Denna tro strider inte mot vetenskaplig forskning, utan går alldeles utmärkt samman med de teorier som finns om hur universum har börjat. Tron bidrar med det som finns bortom vetenskapens horisont. Kärnan i den katolska människosynen är att varje människa är skapad till Guds avbild för att Gud har önskat just henne. Därför präglas också katolsk lära av respekt för det mänskliga livets helighet och av de spänningar mellan rättigheter detta innebär. Katoliker tror på Gud som är överflödande kärlek. Kärlek innebär frihet att svara med kärlek, men också att säga nej. Vi är skapade med fri vilja, för att fritt kunna säga ja till kärleken. Det är en gåva som kan tas emot eller avvisas.

Guds nåd behövs för frälsning, men vi kan välja att inte ta emot den. Det innebär att vi har ansvar för oss själva, våra handlingar och varandra.

Guds nåd behövs för frälsning, men vi kan välja att inte ta emot den. Det innebär att vi har ansvar för oss själva, våra handlingar och varandra. Kristus är tydligast närvarande i eukaristin, och den låter oss delta i den himmelska måltiden med Herren och hela kyrkan genom hela hennes historia. Vi bjuds i sakramentet att dela Kristi kropp med alla som gått före oss och alla som kommer efter. I den eviga gemenskapen ber vi helgon om förbön, inte för att de står mellan oss och Gud utan på samma sätt som vi kan be andra kristna om förbön.

Helgonen är lärare och förebilder genom sitt exempel och stöd. Marias fria och osjälviska ja till Gud gör henne till moder och modell för kyrkan och ger henne en särställning. Vi talar om skärselden som ett stadium mellan livet på jorden och i himlen. Om vi inte dör syndfria, låter Gud i sin godhet reningen fortsätta om vi inte aktivt säger nej. Vi tror att Gud vill att alla ska nå det eviga livet.

Kyrkans, de troendes, uppdrag är fyrfaldigt: koinonia, martyria, leitourgia och diakonia. Dessa är inte skilda handlingar, utan fyra aspekter av det kristna livet. Gemenskapen (koinonia) uttrycks i eukaristin och är mål och centrum i det kristna liv som i sig är ett vittnesbörd (martyria) om Guds rike, en gudstjänst (leitourgia) och en tjänst (diakonia) åt mänskligheten. I dessa aspekter är katolska kyrkans stora spridning en fördel genom att de troende finner gemenskap vart de än kommer i världen, genom synlighet och närvaro, genom ständig bön och gudstjänst och genom ett väl utvecklat och globalt samordnat socialt arbete.

 

Katolska kyrkans katekes

En utmärkt källa att gå till när man söker mer djupgående svar om den katolska tron är katolska kyrkans katekes. Katekesen utges på svenska av förlaget Catholica och finns att köpa bl.a. på Katolsk Bokhandel.

 

En svensk katolik beskriver katolska kyrkans betydelse för just henne:

"För mig har kyrkan varit en stadig grund att stå på men den stadiga grunden är inte katekesen och kyrkorätten eller ens alla dokument som producerats genom seklerna.

Den stadiga grunden finns i knäfallet inför den fysiskt närvarande Kristus i kyrkan, ljuständning i Mariakapellet, vigvattnet vid ingången, kraften och kärleken i mässoffret när eukaristin firas, djupet i böner som lästs sedan mer än tusen år, melodier som sjungits av människor som levde för sekler sedan och som ändå blir mina syskon och vänner genom att vi knäfaller inför samma sakrament och ber samma böner."