Måndag den 19 februari

Läsning                                                                                                      3 Mos 19:1–2,11–18

 

Herren talade till Mose och sade: Tala till Israels barns hela menighet och säg till dem: Ni skall vara heliga, ty jag, Herren, er Gud, är helig. Ni skall inte stjäla eller ljuga eller begå något svek mot varandra. Ni skall inte svärja falskt vid mitt namn. Då ohelgar du din Guds namn. Jag är Herren.

                      Du skall inte med orätt beröva din nästa något, eller ta något ifrån honom med våld. Du skall inte undanhålla daglönaren hans lön över natten till morgonen. Du skall inte uttala förbannelser över en döv, och för en blind skall du inte lägga något som han kan falla på. Du skall frukta din Gud. Jag är Herren.

                      Ni skall inte göra orätt i domen. Du skall inte ha anseende till den ringes person, inte heller vara partisk för den mäktige. Du skall döma din nästa rätt. Du skall inte gå med förtal bland dina släktingar. Du skall inte eftertrakta din nästas blod. Jag är Herren.

                      Du skall inte hysa hat till din broder i ditt hjärta, men väl må du tillrättavisa din nästa, så att du inte för hans skull kommer att bära på synd. Du skall inte hämnas och inte hysa agg mot någon av ditt folk, utan du skall älska din nästa som dig själv. Jag är Herren.

 

Responsoriepsalm                                                                 Ps 19:8–10,15 (R. jfr Joh 6:63c)

 

R. Alla dina ord är ande och liv.

 

Herrens lag är utan brist och vederkvicker själen,

                      Herrens vittnesbörd är fast och gör den enfaldige vis. R.

 

Herrens befallningar är rätta och ger glädje åt hjärtat,

                      Herrens bud är klart och upplyser ögonen. R.

 

Herrens fruktan är ren och består för evigt,

                      Herrens stadgar är sanning, de är alla rättfärdiga. R.

 

Låt mina ord och mitt hjärtas tankar behaga dig,

                      Herre, min klippa och min förlossare. R.

 

Lovsång                                                                                                                      2 Kor 6:2b

 

V. Nu är den rätta stunden,

nu är frälsningens dag.

 

Evangelium                                                                                                         Matt 25:31–46

 

Vid den tiden sade Jesus till sina lärjungar: »När Människosonen kommer i sin härlighet tillsammans med alla sina änglar, då skall han sätta sig på härlighetens tron. Och alla folk skall samlas inför honom, och han skall skilja människorna som herden skiljer fåren från getterna. Han skall ställa fåren till höger om sig och getterna till vänster. Sedan skall kungen säga till dem som står till höger: ‘Kom, ni som har fått min faders välsignelse, och överta det rike som har väntat er sedan världens skapelse. Jag var hungrig och ni gav mig att äta, jag var törstig och ni gav mig att dricka, jag var hemlös och ni tog hand om mig, jag var naken och ni gav mig kläder, jag var sjuk och ni såg till mig, jag satt i fängelse och ni besökte mig.’ Då kommer de rättfärdiga att fråga: ‘Herre, när såg vi dig hungrig och gav dig mat, eller törstig och gav dig att dricka? När såg vi dig hemlös och tog hand om dig eller naken och gav dig kläder? Och när såg vi dig sjuk eller i fängelse och besökte dig?’ Kungen skall svara dem: ‘Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig.’

                      Sedan skall han säga till dem som står till vänster: ‘Gå bort från mig, ni förbannade, till den eviga eld som väntar djävulen och hans änglar. Jag var hungrig och ni gav mig inget att äta, jag var törstig och ni gav mig inget att dricka, jag var hemlös och ni tog inte hand om mig, jag var naken och ni gav mig inga kläder, sjuk och i fängelse och ni besökte mig inte.’ Då kommer också de att fråga: ‘Herre, när skulle vi ha sett dig hungrig eller törstig eller hemlös eller naken eller sjuk eller i fängelse och lämnat dig utan hjälp?’ Då skall han svara dem: ‘Sannerligen, vad ni inte har gjort för någon av dessa minsta, det har ni inte heller gjort för mig.’ Dessa skall gå bort till evigt straff men de rättfärdiga till evigt liv.«