Lördag den 20 januari

Läsning                                                                                 2 Sam 1:1–4,11–12,17,19,23–27

 

Efter Sauls död, när David hade kommit tillbaka från segern över Amalek och när David sedan i två dagar hade uppehållit sig i Siklag, då hände sig på tredje dagen att en man kom från Sauls läger med sönderrivna kläder och med jord på sitt huvud. Och när han kom in till David, föll han ned till jorden och bugade sig. David frågade honom: »Varifrån kommer du?« Han svarade honom: »Jag kommer som flykting från Israels läger.«

                      Då sade David till honom: »Hur har det gått? Säg mig det.« Han svarade: »Folket har flytt ur striden, många av folket har också fallit och dött. Saul och hans son Jonatan är också döda.«

                      Då fattade David i sina kläder och rev sönder dem. Så gjorde också alla de män som var med honom där. Och de höll dödsklagan och grät och fastade ända till kvällen för Sauls och hans son Jonatans skull och för Herrens folks och för Israels hus’ skull, därför att de hade fallit för svärd. Och David sjöng följande klagosång över Saul och hans son Jonatan:

»Din härlighet, Israel, ligger slagen på dina höjder.

Hur har inte hjältarna fallit!

Saul och Jonatan, så kära och ljuvliga för varandra i livet,

de blev inte heller skilda i döden,

de två, som var snabbare än örnar, starkare än lejon.

Israels döttrar, gråt över Saul,

över honom som klädde er i scharlakan och praktskrud

och prydde era kläder med gyllene smycken.

Hur har inte hjältarna fallit i striden!

Jonatan ligger slagen på dina höjder.

Jag sörjer över dig, du min broder Jonatan.

Mycket ljuvlig var du för mig.

Dyrbar var för mig din kärlek, mer än kvinnokärlek.

Hur har inte hjältarna fallit

och de båda stridssvärden förgåtts!«

 

Responsoriepsalm                                                                                  Ps 80:2–3,5–7 (R. 4b)

 

R. Gud, låt ditt ansikte lysa, och hjälp oss.

 

Lyssna, du Israels herde,

                      du som leder Josef som din hjord,

                      du som tronar på keruberna, träd fram i glans.

Låt din makt vakna upp

                      till att gå framför Efraim och Benjamin och Manasse,

                      och kom till vår frälsning. R.

 

Herre Gud Sebaot, hur länge skall du vredgas på ditt folk

                      och inte höra våra böner?

Du har låtit oss äta tårebröd

                      och givit oss tårar i fullt mått att dricka.

Du gör oss till ett trätoämne för våra grannar,

                      och våra fiender smädar oss. R.

 

Halleluja                                                                                                             Jfr Apg 16:14b

 

V. Herre, öppna våra hjärtan,

så att vi lyssnar till Jesu Kristi ord.

 

Evangelium                                                                                                          Mark 3:20–21

 

Vid den tiden då Jesus kom hem, samlades folket på nytt, så att han och lärjungarna inte ens kom åt att äta. Hans anhöriga fick höra det och gav sig i väg för att ta hand om honom; de menade att han var från sina sinnen.