Torsdag den 11 januari

Läsning                                                                                                                  1 Sam 4:1–11

 

Israel drog ut i strid mot filistéerna och slog läger vid Eben–Haeser, medan filistéerna hade slagit läger vid Afek. Filistéerna ställde då upp sig i slagordning mot Israel, och striden spred sig, och israeliterna blev slagna av filistéerna. Dessa nedgjorde på slagfältet omkring 4 000 man. När folket kom tillbaka till lägret, sade de äldste i Israel: »Varför har Herren i dag låtit oss bli slagna av filistéerna? Låt oss hämta hit från Silo Herrens förbundsark, för att den må komma och vara ibland oss och rädda oss från våra fienders hand.« Så sände då folket män till Silo, och de bar därifrån Herren Sebaots förbundsark, hans som tronar på keruberna. Och Elis båda söner, Hofni och Pinehas, följde med Guds förbundsark.

                      Då nu Herrens förbundsark kom in i lägret, höjde hela Israel ett stort jubelrop, så att det dånade i marken. När då filistéerna hörde jubelropet, sade de: »Vad betyder detta stora jubelrop i hebréernas läger?« Och de fick veta att Herrens ark hade kommit in i lägret. Då blev filistéerna förskräckta, ty de tänkte: »Gud har kommit in i lägret.« Och de sade: »Ve oss! Något sådant har inte hänt förut. Ve oss! Vem kan rädda oss från denne väldige Guds hand? Det var denne Gud som slog egyptierna med alla slags plågor i öknen. Men fatta ändå mod och var män, ni filistéer, så att ni inte blir trälar åt hebréerna, så som de har varit trälar åt er. Ja, var män och kämpa!« Så stred nu filistéerna, och israeliterna blev slagna och flydde var och en till sin hydda, och nederlaget blev mycket stort: av Israel föll 30 000 man av fotfolket. Dessutom blev Guds ark erövrad, och Elis båda söner, Hofni och Pinehas, blev dödade.

 

Responsoriepsalm                                                           Ps 44:10–11,14–15,24–25 (R. 27b)

 

R. Rädda oss, Herre, i din nåd.

 

Herre, nu har du förkastat oss

                      och låtit oss bli till skam,

                      du drar inte ut med våra härar.

Du låter oss vika tillbaka för ovännen,

                      och de som hatar oss tar sig byte. R.

 

Du låter oss bli till skam för våra grannar,

                      till spott och hån för dem som bor omkring oss.

Du gör oss till ett ordspråk bland folken,

                      du låter folken visa förakt för oss. R.

 

Vakna upp! Herre, varför sover du?

                      Vakna, förkasta oss inte för alltid.

Varför döljer du ditt ansikte

                      och glömmer vårt lidande och trångmål? R.

 

Halleluja                                                                                                                Jfr Matt 4:23

 

V. Jesus förkunnade budskapet om riket

och botade alla slags sjukdomar bland folket.

 

Evangelium                                                                                                          Mark 1:40–45

 

En spetälsk kom till Jesus och föll på knä och bad: »Vill du, så kan du göra mig ren.« Jesus greps av vrede, sträckte ut handen och tog på honom och sade: »Jag vill. Bli ren!« Och genast försvann spetälskan, och han blev ren. Jesus skickade bort honom med en sträng förmaning: »Säg ingenting till någon, men gå och visa upp dig för prästen och ge det offer för din rening som Mose har bestämt. Det blir ett vittnesbörd för dem.« Men mannen gick därifrån och började tala vitt och brett om saken, så att Jesus inte längre kunde visa sig i någon stad utan stannade ute i ödemarken. Och det kom folk till honom från alla håll.