Torsdag den 21 december

Läsning                                                                                                               Höga V 2:8–14

 

Hör, där är min vän!

Ja, där kommer han,

springande över bergen,

hoppande fram på höjderna.

Lik en gasell är min vän eller lik en ung hjort.

Se, nu står han där bakom vår vägg,

han blickar in genom fönstret, han skådar genom gallret.

Min vän börjar tala, han säger till mig:

Stå upp, min älskade, du min sköna, och kom hitut.

Ty se, vintern är förbi,

regntiden är förliden och har gått sin kos.

Blommorna visar sig på marken,

tiden har kommit, då vinträden skärs,

och turturduvan låter höra sin röst i vårt land.

Fikonträdets frukter börjar mogna,

vinträden står redan i blom, de sprider sin doft.

Stå upp, min älskade, min sköna, och kom hitut.

Du min duva i bergsklyftan, i klippväggens gömsle,

låt mig se ditt ansikte, låt mig höra din röst,

ty din röst är så ljuv, och ditt ansikte är så vackert.

 

Nedanstående läsning kan läsas istället för Höga V 2:8–14.

 

Läsning                                                                                                                   Sef 3:14–18a

 

Jubla, du dotter Sion,

höj glädjerop, du Israel.

Var glad och fröjda dig av allt hjärta,

du dotter Jerusalem.

Herren har tagit bort straffdomarna från dig,

han har röjt din fiende ur vägen.

Herren, som bor i dig, är Israels konung,

du behöver ej mer frukta något ont.

På den tiden skall det sägas till Jerusalem:

»Frukta inte, Sion, låt ej modet falla.

Herren, din Gud, bor i dig,

en hjälte som kan frälsa.

Han gläder sig över dig med lust,

han tiger stilla i sin kärlek,

han fröjdas över dig med jubel.«

 

Responsoriepsalm                                                                  Ps 33:2–3,11–12,20–21 (R. 3a)

 

R. Sjung en ny sång till Herrens ära.

 

Tacka Herren till lyrans klang,

                      lovsjung honom till tiosträngad harpa.

Sjung en ny sång till hans ära,

                      spela skönt med jubelklang. R.

 

Herrens råd består för evigt,

                      hans planer från släkte till släkte.

Saligt är det folk vars Gud är Herren,

                      det folk som han har utvalt till sin arvedel. R.

 

Vår själ väntar efter Herren,

                      han är vår hjälp och vår sköld.

I honom gläder sig vårt hjärta,

                      vi förtröstar på hans heliga namn. R.

 

Halleluja

 

V. O Soluppgång, du avglans av Guds härlighet,

du rättfärdighetens Sol:

kom för att lysa över dem

som sitter i mörkret och i dödens skugga.

 

Evangelium                                                                                                            Luk 1:39–45

 

Vid den tiden gav sig Maria i väg och skyndade till en stad i Juda bergsbygd; hon gick till Sakarias hus och sökte upp Elisabet. När Elisabet hörde Marias hälsning, sparkade barnet till i henne, och hon fylldes av helig ande. Hon ropade med hög röst: »Välsignad är du mer än andra kvinnor, och välsignat det barn du bär inom dig. Hur kan det hända mig, att min herres mor kommer till mig? När mina öron hörde din hälsning, sparkade barnet till i mig av fröjd. Salig hon som trodde, ty det som Herren har låtit säga henne skall gå i uppfyllelse.«