Lördag den 9 december

Läsning                                                                                                        Jes 30:19–21,23–26

 

Ja, du folk som bor på Sion, i Jerusalem, ingalunda må du gråta. Han skall förvisso vara dig nådig, när du ropar. Så snart han hör din röst, skall han svara dig. Ty väl skall Herren ge er nödens bröd och fångenskapens dryck, men sedan skall dina lärare inte mer sättas åt sidan, utan dina ögon skall se upp till dina lärare. Och om du viker av, vare sig åt höger eller åt vänster, så skall dina öron höra detta ord ljuda bakom dig: »Här är vägen, vandra på den.« Och han skall ge regn åt säden som du har sått på din mark, och han skall av markens gröda ge dig bröd som är kraftigt och närande, och din boskap skall på den tiden gå i bet på vida ängar. Och oxarna och åsnorna med vilka man brukar jorden, de skall äta saltad blandsäd som man har kastat med vanna och kastskovel. Och på alla höga berg och alla stora höjder skall bäckar rinna upp med strömmande vatten — när den stora slaktningens dag kommer, då torn skall falla. Och månens ljus skall bli som solens ljus och solens ljus skall bli sju gånger klarare, som ett sjufaldigt dagsljus, när den tid kommer, då Herren förbinder sitt folks skador och helar såren efter slagen som det har fått.

 

Responsoriepsalm                                                                            Ps 147:1–6 (R. Jes 30:18)

 

R. Saliga de som väntar efter Herren

eller: Halleluja.

 

Det är gott att prisa vår Gud,

                      det är härligt att lovsjunga honom.

Herren är den som bygger upp Jerusalem,

                      Israels fördrivna för han samman. R.

 

Han helar dem som har förkrossade hjärtan,

                      och deras sår förbinder han.

Han bestämmer stjärnornas antal,

                      han nämner dem alla vid namn. R.

 

Vår Herre är stor och väldig i kraft,

                      hans förstånd har ingen gräns.

Herren reser upp de förtryckta,

                      men de gudlösa slår han till jorden. R.

 

Halleluja                                                                                                                        Jes 33:22

 

V. Herren är vår domare, Herren är vår härskare,

Herren är vår konung, han frälser oss.

 

Evangelium                                                                                                Matt 9:35–10:1,6–8

 

Vid den tiden vandrade Jesus omkring i alla städerna och byarna, och han undervisade i synagogorna, förkunnade budskapet om riket och botade alla slags sjukdomar och krämpor. När han såg människorna, fylldes han av medlidande med dem, för de var illa medfarna och hjälplösa, som får utan herde, och han sade till sina lärjungar: »Skörden är stor men arbetarna få. Be därför skördens herre att han sänder ut arbetare till sin skörd.«

                      Han kallade till sig sina tolv lärjungar och gav dem makt över orena andar, så att de kunde driva ut dem och bota alla slags sjukdomar och krämpor. Dessa tolv sände Jesus ut, och han befallde dem: »Gå i stället till de förlorade fåren i Israels folk. Förkunna på er väg att himmelriket är nära. Bota sjuka, väck upp döda, gör spetälska rena och driv ut demoner; ge som gåva vad ni har fått som gåva.«