Torsdag den 16 november

Läsning                                                                                                               Vish 7:22 – 8:1

 

I visheten bor en ande som är förnuftig och helig,

ensam i sitt slag, mångfald till formen,

tunn, lättrörlig, klarsynt, ogrumlad,

tydlig, okränkbar, vän till det goda, skarpsinnig,

oemotståndlig, välgörande, människovänlig,

fast, orubblig, bekymmersfri,

allsmäktig och med uppsikt över allt;

den genomströmmar alla andar

som är förnuftiga, rena och av den tunnaste materia.

Ingenting är så rörligt som vishetens rörelse.

I sin renhet tränger hon i allt, i alla dess delar.

Hon är ett utflöde från Guds makt,

hon strömmar kristallklar fram ur allhärskarens härlighet.

Därför kan ingenting orent komma henne nära.

Hon är ett återsken av det eviga ljuset,

en klar spegling av Guds verksamhet

och en avbild av hans godhet.

Hon är en men förmår allt,

hon förblir vad hon är men gör allting nytt.

I släkte efter släkte finner hon rum i heliga själar

och frambringar profeter och vänner till Gud,

ty Gud älskar bara den som lever med visheten.

Hon är härligare än solen

och förmer än alla stjärnbilder.

Hennes strålkraft visar sig överträffa ljusets,

ty ljuset avlöses av natten,

men visheten kan inget ont få makt över.

Hon sträcker sig med kraft från öster till väster,

och hon styr skickligt allt.

 

Responsoriepsalm                                                           Ps 119:89–91,130,135,175 (R. 89a)

 

R. Ditt ord står fast i himlen.

 

Herre, du är i evighet,

                      ditt ord står fast i himlen. R.

 

Från släkte till släkte varar din trofasthet.

                      Du har grundat jorden, och den består. R.

 

Allt består än i dag enligt din befallning,

                      allting måste tjäna dig. R.

 

När dina ord upplåts, ger de ljus

                      och skänker de enfaldiga förstånd. R.

Låt ditt ansikte lysa över din tjänare,

                      och lär mig dina stadgar. R.

 

Låt mig leva, så skall jag lova dig,

                      och låt dina lagar hjälpa mig. R.

 

Halleluja                                                                                                                         Joh 15:5

 

V. Jag är vinstocken, ni är grenarna, säger Herren.

Om någon är kvar i mig och jag i honom, bär han rik frukt.

 

Evangelium                                                                                                          Luk 17:20–25

 

Tillfrågad av fariseerna om när Guds rike skulle komma svarade Jesus: »Guds rike kommer inte på ett sådant sätt att man kan se det med sina ögon. Ingen kan säga: Här är det, eller: Där är det. Nej, Guds rike är inom er.«

                      Till lärjungarna sade han: »Det skall komma en tid då ni längtar efter att få uppleva en enda av Människosonens dagar men inte får det. Man skall säga till er: Där är han, eller: Här är han. Spring inte dit de pekar, rusa inte efter dem. Ty liksom blixten flammar till och lyser upp hela himlen från horisont till horisont, så skall Människosonen visa sig på sin dag. Men först måste han lida mycket och förkastas av detta släkte.«