Lördag den 12 augusti

Läsning                                                                                                                  5 Mos 6:4–13

 

Mose sade till folket: »Hör, Israel! Herren, vår Gud, Herren är en. Och du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på ditt hjärta. Och du skall inskärpa dem hos dina barn och tala om dem, när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Och du skall binda dem som ett tecken på din hand, och de skall vara som ett märke på din panna. Och du skall skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.

                      När nu Herren, din Gud, låter dig komma in i det land som han med ed har lovat dina fäder, Abraham, Isak och Jakob, att ge dig — stora och vackra städer, som du inte har byggt, och hus, fulla med allt gott, vilka du inte har fyllt, och uthuggna brunnar, som du inte har huggit ut, vingårdar och olivplanteringar, som du inte har planterat — och när du då äter och blir mätt, så ta dig till vara för att glömma Herren, som har fört dig ut ur Egyptens land, ur träldomshuset. Herren, din Gud, skall du frukta, och honom skall du tjäna, och vid hans namn skall du svärja.«

 

Responsoriepsalm                                                                          Ps 18:2–4,47,51ab (R. 2a)

 

R. Jag har dig kär, Herre, min styrka.

 

Av hjärtat har jag dig kär, Herre, min styrka,

                      Herre, mitt bergfäste, min borg och min räddare. R.

 

Gud är min klippa till vilken jag tar min tillflykt,

                      min sköld och mitt räddande horn, mitt värn.

Lovad vare Herren! Jag ropar till honom,

                      och jag blir räddad från mina fiender. R.

 

Herren lever! Lovad vare min klippa,

                      och upphöjd vare Gud, min räddare!

Ty du ger din konung väldig seger

                      och gör nåd mot din smorde. R.

 

Halleluja                                                                                                              Jfr 2 Tim 1:10

 

V. Vår frälsare Kristus Jesus har utplånat döden

och dragit liv och oförgänglighet fram i ljuset

genom evangeliet.

 

Evangelium                                                                                                         Matt 17:14–20

 

Vid den tiden kom en man fram och föll på knä för Jesus och sade: »Herre, förbarma dig över min son. Han är fallandesjuk och plågas svårt. Ibland ramlar han i elden och ibland i vattnet. Jag tog honom till dina lärjungar, och de kunde inte bota honom.« Jesus svarade: »Detta fördärvade släkte som inte vill tro! Hur länge måste jag vara kvar hos er? Hur länge måste jag stå ut med er? För hit honom till mig.«

                      Jesus talade strängt till pojken, och demonen for ut ur honom, och från den stunden var han botad. När de var ensamma, kom lärjungarna fram till Jesus och frågade: »Varför kunde inte vi driva ut demonen?« Han svarade: »Därför att er tro var svag. Sannerligen, om ni har tro så stor som ett senapskorn, kan ni säga till det här berget: Flytta dig dit bort, och det kommer att flytta sig. Ingenting blir omöjligt för er.«