Kongregationen Den Smärtorika Gudsmoderns Döttrar - SERAFIMSYSTRARNA - grundades 1881 i Zakroczym i Polen, av den salige Honoratus Kozminski, kapucin, och Moder Malgorzata Lucia Szewczyk.
Serafimsystrarnas spiritualitet har sin grund i vördnaden för Guds Moder Maria den smärtorika Modern genom vilkens hjärta ett svärd skulle gå. Genom sitt ja, sin totala överlåtelse var hon djupt delaktig i Guds frälsningsplan. Med henne som förebild i livets alla skiften söker systrarna tjäna Kristus.
Systrarna vill också gå i den helige Franciskus spår i fattigdom, ödmjukhet, enkelhet och glädje och som han, betrakta evangeliet som högsta norm.
Systrarna har än i dag som mål att med hjälp av Guds nåd föra ett liv i sina grundares anda: de vill på ett helgjutet sätt tjäna Kristus i de människor de möter. "Sannerligen, vad ni har gjort för någon av dessa minsta som är mina bröder, det har ni gjort för mig" Matt. 25:40.
Kongregationens arbetsområden omfattar omsorg om sjuka, fattiga, äldre människor, barn samt församlingsarbete i synnerhet trosundervisning.
Idag har kongregationen sina verksamhetsområden inte bara i Polen utan även i Frankrike, Italien, Sverige (fr.o.m. 1965), Vitryssland, Ukraina, USA (Texas), Afrika (Gabon).
Några citat ur en text av påven Johannes Paulus II kan slutligen tjäna som riktmärken för serafimsystrarnas liv:
"Det är verkligen betydelsefullt att ägna sig åt Kristus, vilken behöver värdefulla och beslutna hjärtan. Det är betydelsefullt att genom Kristus ägna sig åt människan, för att leda henne till Gud, för att lyfta henne och hjälpa henne på vägen till evigheten. Det är betydelsefullt att välja ideal som skall ge er glädje, vilka samtidigt också kräver offer"
Serafimsystern Janina Sancja Szymkowiak (1910 - 1942) levde devisen "Allt för Jesus genom Marias smärtofyllda hjärta" fullt ut och saligförklarades av påven Johannes Paulus II den 18 augusti 2002.
Hennes liv kännetecknades av en levande och djup tro, kärlek till nästan, heroisk lydnad och utöver detta en total överlåtelse och kärlek till Guds vilja. Bland annat arbetade hon under kriget som tolk bland franska och engelska krigsfångar. Svåra lidanden, hunger och kyla försvagade dock hennes krafter vilket medförde att hon insjuknade i tuberkulos och dog den 29 augusti 1942.
"Det är verkligen betydelsefullt att ägna sig åt Kristus, vilken behöver värdefulla och beslutna hjärtan"